This research is conducted to have a better understanding on the future develop- ment of bioplastics and their environmental impacts. This research first studies the future consumption and waste of bioplastics till 2050 by material flow analysis (MFA). Life cycle assessment is used to assess the environment impacts of three plastics (bio-PET, PEF and petrol-PET). The total consumption of bioplastics will be near 5 million tons in 2050 and the waste will be near 4 million tons. The environment of PEF is the highest among the compared plastic types; Coal as the energy input has the would affect the environment more than other two energy inputs; Sugarcane has the lowest environment impacts among three raw materials. / Denna forskning genomförs för att få en bättre förståelse för den framtida utvecklingen av bioplaster och deras miljöpåverkan. Först studeras den framtida förbrukningen och avfallet av bioplaster fram till 2050 med hjälp av materialflödesanalyser (MFA). Förbrukningen av bioplaster analyseras för olika tillämpningar. ODYM-modellen används för att beräkna MFA. Två parametrar används som indata i modellen. Den ena är den framtida bioplastförbrukningen som beräknas genom att världsbefolkningen multipliceras med den genomsnittliga produktionskapaciteten per capita, och den andra är livslängden per tillämpning. Tolv bioplasttyper har valts ut för denna analys. Dessa plaster är bio-PET, bio-PE, bio-PA, PTT, PEF, bio-PUR, bio-PP, PLA, PHA, PBAT, PBS och PCL. Den framtida konsumtionen av bioplaster och avfallsmängderna kommer att fortsätta att öka. Den totala förbrukningen av bioplaster kommer att vara nära 5 miljoner ton år 2050 och avfallet kommer att vara nära 4 miljoner ton. Den totala förbrukningen av biopur kommer att vara den högsta av alla elva bioplaster. Den tillämpning där förbrukningen av bio-PA är störst är konsumtionsvaror och beläggningar. Bio-PET kommer också att användas i stor utsträckning som förpackningsmaterial. Livscykelanalys används för att bedöma miljöpåverkan från tre plaster (bio-PET, PEF och petrol-PET). Bedömningen genomförs med hjälp av elva scenarier som är indelade i tre grupper: olika energitillgångar, inklusive kol, hy- dropower och naturgas, och global blandad energi; olika produkter, inklusive bio-PET, PEF och petrol-PET; olika råvaror: sockerrör från Brasilien, majs från USA och potatis från Schweiz. Denna bedömning kvantifieras i sex konsekvenskategorier: global uppvärmning, markanvändning, vattenförbrukning, människors hälsa, ekosystem och markanvändning. PEF:s miljöpåverkan är störst bland de jämförda plasttyperna, kol som energibärare påverkar miljön mer än de andra två energibärarna och sockerrör har den lägsta miljöpåverkan bland de tre råvarorna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-312277 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Qin, Xinyi |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 2243 |
Page generated in 0.0056 seconds