Bokföringsnämnden har under de senaste åren arbetat för att skapa en internationellharmonisering med svensk redovisning genom arbetet med K-projektet, ett arbete med attfärdigställa regelverk för alla kategorier av företag. Efter den 31 december 2013 blirhuvudregelverket K3 obligatoriskt för alla företag som klassificeras som större enligtårsredovisningslagen. Det är svårt att svara på vilka konsekvenser detta har för företageneftersom det är beroende av olika faktorer, bland annat storlek, verksamhet och främst vilkaredovisningsprinciper som företaget tillämpat tidigare. En av de större förändringarna med K3är dess krav på komponentavskrivning på de materiella anläggningstillgångarna. Syftet meddenna studie är att undersöka hur övergången till K3 påverkar ett företag med storaanläggningstillgångar, studera skillnaderna mellan traditionella avskrivningsmetoder ochkomponentavskrivning och vilka eventuella problem och svårigheter ett företag stöter på vidövergångenFörfattaren läser sin åttonde termin på Civilekonomprogrammet vid Umeå Universitet. Istudien har författaren valt att ha ett tolkande synsätt samt utfört en kvalitativ studie för attskapa förståelse för de effekter som uppstår vid övergången till K3. Studien är en fallstudieoch har genomförts på ett svenskt energiföretag. Datainsamlingen har främst skett genomobservationer som gjorts under författarens fyra månaders arbete på fallföretaget som lett tillberäkningar som visar de praktiska skillnaderna som tillämpningen av komponentmetodinnebär. Det teoretiska materialet som använts till studien har i huvudsak samlats in via UmeåUniversitetsbibliotek samt Umeå Universitetsbiblioteks databaser. Den teoretiskareferensramen innehåller både positiv- och normativ redovisningsteori. Positivredovisningsteori består av teorier som beskriver ett faktiskt tillstånd inom företaget såsomintressentteorin, teorin om informationsasymmetri och agentteorin medan normativredovisningsteori består av de normer och föreställningsramar som beskriver redovisningensåsom redovisningens principer och kvalitativa egenskaper. Dessa ansågs relevanta för attkunna dra slutsatser om hur övergången till K3 påverkar företaget.Slutsatserna som kan dras av denna studie är K3 får effekt på flera områden inomfallföretagets redovisning däribland; principer för intressebolag, upplysningar omförvaltningsfastigheter, redovisning av pensioner, redovisning av leasingavtal, redovisning avfinansiella tillgångar, redovisning av avtalsenliga immateriella anläggningstillgångar,redovisning av uppskjuten skatt, redovisning av avsättningar samt högre krav pådokumentation och upplysningar. Den största effekten och som dessutom innebär mest arbeteför fallföretagets redovisning är K3:s krav på komponentavskrivning. En slutsats om huruvidaK3 och komponentavskrivning ger en mer rättvisande bild av redovisningen går inte att draifrån denna studie. Utifrån studiens resultat kan det dock konstateras att K3 har effekter somger en mer rättvisande bild av vissa områden av fallföretagets redovisning, däriblandexempelvis komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar. Utifrån studien kandet också konstateras att övergången till K3 kommer att ge upphov till ett stort arbete förföretagen, vilket också innebär en hög kostnad. Den nytta som regelverket medför kommerhuvudsakligen falla på företagets intressenter eftersom dessa kommer att kunna göra mervälgrundade ekonomiska beslut utifrån redovisningsinformationen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-86109 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Lundkvist, Mimmi |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds