Bakgrund Syftet med denna avhandling är att få veta mer om hur elever skapar mening i mötet med innehållet i skolans naturvetenskap. De resultat som presenteras i avhandlingen är resultat som visar hur eleverna uttrycker sig under utvalda interaktioner från naturvetenskaplig undervisning. Elevernas uttryck för meningsskapande jämförs också med vad som tidigare forskning rapporterat som svårt i skolans naturvetenskap. Lärandet betraktas genomgående som en sociokulturell aktivitet. Metoder För att kunna besvara frågan om hur ett meningsskapande uttrycks har elevernas uttalanden under interaktioner karaktäriserats kvalitativt och med objektet för undervisningen i förgrunden. Datainsamlingen har gjorts med ljud- eller videoinspelningar. Ämnesinnehållet i interaktionerna är i fokus och hur eleverna samtalar om genetik, cellandning, blodomlopp eller genomförandet av en laboration är centralt i avhandlingens delstudier. De deltagande eleverna är från grundskolans årskurs fem, årskurs nio och från gymnasiet. Resultat Resultaten visar en variation i hur ofta elever diskuterar och uttrycker någon egen mening om de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna. När elever konstruerar begreppskartor med utvalda begrepp uttrycker gruppen sitt meningsskapande på sätt som många gånger närmar sig det vetenskapliga. En undervisningsfilm presenterar många vetenskapliga förklaringsmodeller av blodomloppets funktion, men få av dem används av eleverna i det efterföljande samtalet. I interaktioner under laborationer uttrycker elever inte så ofta ett meningsskapande av de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna. Sammanfattning Avhandlingens delstudier ger prov på flera tillfällen när eleverna diskuterar ett meningsskapande av de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna. Det finns också exempel när förklaringsmodellerna inte diskuteras, även om de för en skolad naturvetare helt uppenbart presenteras. En viktig faktor för att elevernas naturvetenskapliga meningsskapande ska ske är i studierna om undervisningen uppmärksammar hur naturvetenskapliga förklaringsmodeller knyter samman synliga fenomen med molekylära förklaringar och symboler. En annan faktor är om undervisningen lyfter fram naturvetenskapens sätt att kommunicera. Ytterligare en viktig faktor för att de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna ska bli ett verktyg för elevernas meningsskapande är om det nya innehållet knyter an till elevernas tidigare vardagserfarenheter eller erfarenheter från tidigare undervisning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-119493 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Westman, Anna-Karin |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå : Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Doktorsavhandlingar i pedagogiskt arbete, 1650-8858 ; 64 |
Page generated in 0.0025 seconds