<p>BAKGRUND: Debriefingens användande är relativt nytt inom sjukvården och dess effekt debatteras bland forskare. Sjuksköterskor utsätts för många extrema och känsloladdade situationer, debriefing kan då vara något som stöttar i vardagen. SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur yrkesverksamma sjuksköterskor ser på betydelsen av debriefing. METOD: En litteraturstudie gjordes och en deduktiv metod användes för att identifiera mönster och skapa kategorier. RESULTAT: I resultatet presenteras sex kategorier: meningsfullhet-, icke meningsfullhet, begriplighet-, icke begriplighet, hanterbarhet-, och icke hanterbarhet. DISKUSSION: Både positiva och negativa aspekter av debriefing har uppmärksammats och det framgick att debriefing upplevdes som positivt på mer än ett sätt. Deltagarna insåg att de inte var ensamma om sina känslor och kommunikationen ökade precis som det ömsesidiga stödet. Andra menar att debriefing hjälper att minska utbrändhet. Dock är inte alla bekväma i situationen att dela sina känslor i grupp. SLUTSATS: Vi anser att debriefing ska finnas som ett alternativ, men viljan att delta ska vara fri. Det är viktigt att informera vårdpersonal om att sessionen kan inverka positivt på så väl privatliv som arbetsliv. Behoven hos individer ser olika ut och det är viktigt att vi som sjuksköterskor uppmärksammar detta. </p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hkr-3917 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Lantz, Lena, Solitander, Lisa |
| Publisher | Kristianstad University College, Department of Health Sciences, Kristianstad University College, Department of Health Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0016 seconds