Return to search

VRE-utbrottet i Örebro 2018 –en analys av effekter och framgångsfaktorer

Inledning: Under våren 2018 smittades 31 patienter med samma VRE-stam på universitetssjukhuset i Örebro. Indexpatienten var känd VRE-bärare och hade flyttats till Örebro från vård i Stockholmsområdet. Smittan spreds framförallt på vårdavdelning 83 och 93 och varade från upptäckt i februari till augusti 2018. Syfte: Att sammanställa och analysera arbetsinsatsen för VRE-utbrottet i Örebro 2018 samt inventera framgångsfaktorer för stävjande av fortsatt spridning och värdera möjlighet till optimering av screeninganalyserna. Metod: Avidentifierade uppgifter om patienter smittade med utbrottsstammen erhölls från Vårdhygien och frågeformulär riktades till nyckelpersoner på avdelning 83 och 93 vid Medicinkliniken, Vårdhygien och Klinisk mikrobiologi. För att belysa utbrottets effekt på Klinisk mikrobiologis arbetsbelastning användes uppgifter från laboratorieinformationssystemet. För en framtida analys av riskfaktorer för att bli koloniserad genomfördes en litteraturgenomgång av artiklar ur databasen Pubmed. Resultat: När utbrott konstaterats vidtogs åtgärder på berörda avdelningar. VRE-positiva patienter tilldelades eget rum med egen dusch och toalett och rengöring av patientnära ytor intensifierades. Samtliga patienter screenades en gång per vecka, vid utskrivning samt en vecka efter utskrivning. För att få bättre kontroll på eventuell spridning i andra delar av slutenvården i Region Örebro län infördes VRE-screening på alla prover från inneliggande patienter som skickats för toxinproducerande Clostridium difficile-analys. Från 1 januari till 31 oktober 2017 och 2018 var antalet VRE-screeningar 1 750 respektive 5 616. Samma period 2016 utfördes 513 screeningar. Utifrån det material som gicks igenom bedömdes ytterligare optimering av gränserna för positiva respektive negativa cycle threshold-värden inte vara möjlig. Slutsats: Spridningen av VRE kunde stävjas på 7 månader. Bidragande orsaker till detta bedömdes vara intensiv screening, utbildningsinsatser och vårdhygieniska insatser. Det finns få publicerade erfarenheter från VRE-spridning i svensk sjukvård och fler studier krävs. Att ta fram rutiner för standardiserad dokumentation skulle underlätta sammanställningen av insatser och kostnader.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-73982
Date January 2019
CreatorsLöfberg, Sofia
PublisherÖrebro universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0022 seconds