Bakgrund: Den psykiska ohälsan fortsätter att vara ett stort hälsoproblem i Sverige och antalet sjukskrivningar för reaktioner på svår stress som exempelvis utmattningssyndrom ökade mest mellan 2010 och 2015.Världshälso-organisationen (WHO) varnar för att hälso- och sjukvården globalt inte är rustat för det ökande antalet personer med psykisk ohälsa. Utmattningen kommer av att hjärnan belastas av långvarig stress utan möjlighet till återhämtning. Att återhämtas innebär att återta kontrollen och fokus ligger på livsstilsförändringar med målet att gradvis komma tillbaka till ett fungerande liv. Tydliga och evidensbaserade riktlinjer saknas och osäkerheten om vilken behandlingsmetod som är mest effektiv illustrerar bristen på forskning om hur stressrelaterade sjukdomar ska behandlas. Syfte: Att belysa upplevelser och erfarenheter av återhämtningsfaktorer hos personer som diagnostiserats med utmattningssyndrom. Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie med elva informanter. Materialet har analyserats enligt Bergs analysmetod för kvalitativ forskning. Resultat: Informanterna hade blivit sjuka av för mycket stress och att känna gränsen för sin egen sårbarhet utgjorde kärnan i återhämtningen. Temat som därför utkristalliserades var Betydelsen av att förstå sin egen sårbarhet och följande kategorier framkom: Behovet av omgivningens stöd, Betydelsen av acceptans, Att känna kravlöshet och Att omvärdera sig själv. Slutsats: Förutsättningen för att återhämtas från utmattningssyndrom var att förstå och acceptera sin sjukdom. Att känna gränsen för sin sårbarhet och vara tillfreds med den person förändringsprocessen resulterat i, utgjorde kärnan i återhämtningen. / Background: Mental illness continues to be a major health problem in Sweden and the number of sick leave for reactions to severe stress, such as fatigue syndrome, increased most between 2010 and 2015. The World Health Organization (WHO) warns that health care is globally not equipped for the increasing number people with mental illness. The fatigue is a reaction when the brain is stressed by prolonged stress without the possibility to recover. The recovery process means regaining control and focusing on lifestyle changes with the goal of gradually returning to a functioning life. Clear and evidence-based guidelines are lacking and the uncertainty about which treatment method is the most effective illustrates the need for research on how to treat stress-related diseases. Purpose: To highlight experiences of recovery factors in people diagnosed with fatigue syndrome. Method: Qualitative empirical interview study with eleven informants. The material has been analyzed according to Berg's analysis method for qualitative research. Results: The informants had gotten sick of too much stress and knowing the limit of their own vulnerability was the core of the recovery process. The theme that became apparent was: the importance of understanding your own vulnerability and the following categories emerged: the need for environmental support, importance of acceptance, feeling permissiveness and reassessing yourself. Conclusion: The condition for recovery from fatigue syndrome was to understand and accept the disease. Knowing the limit for your vulnerability and being content with the person that the change process resulted in, was the essence of the recovery process.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-24358 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Brandhammar, Magdalena, Hoffmann, Jenny |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0132 seconds