Användningen av vitt snus ökar bland kvinnor, särskilt i den yngre målgruppen. Trots lagstiftning som förbjuder riktad marknadsföring till personer under 25 år använder företagen subtila metoder för att nå denna grupp. Detta sker ofta genom influerare, speciellt de som attraherar en yngre publik, som används för att marknadsföra vitt snus på Instagram där det är svårt att kontrollera åldersgrupperna som ser innehållet. I studien görs en jämförelse av detta med PR-pionjären Edward Bernays kampanj "Torches of Freedom" på 1920-talet. Kampanjen genomfördes för att göra rökning acceptabelt för kvinnor. Hans principer inkluderade användning av symboler, vädjan till det omedvetna begäret, normalisering av beteenden och att komma in i allmänhetens mentala utrymme. Genom att koppla cigaretter till frihet och jämlikhet skapade Bernays ett nytt narrativ om kvinnlig rökning. Dagens marknadsföringsstrategier för snus liknar Bernays principer, särskilt i användningen av symboler och online influencer marketing för att koppla snusning till kvinnlighet och självständighet. Syftet med studien var att se hur Bernays principer för ”Torches of freedom” återspeglas i de metoder som reklambranschen använder sig av idag för att marknadsföra vitt snus. Vi ville undersöka vad det säger om kommunikation- och PR-branschens etik och moral, när de använder dessa tekniker för att uppmuntra unga kvinnor att börja snusa genom att koppla vitt snus till kvinnlighet. Uppsatsen utgår från de två frågeställningarna: “Hur används symboler i ”Torches of freedom” och i snusföretagens online influencer marketing?” och “Använder sig snusföretag idag av liknande taktiker som Bernays använde under ‘Torches of Freedom’?”. Genom en komparativ analys av Bernays principer och snusföretagens marknadsföring, samt influerarens roll som "nya propagandister", får vi insikt i hur dessa tekniker fortfarande används för att påverka människors beteenden och åsikter, slutsatsen vi drar är att Bernays arbete fortfarande spelar roll för modern PR och marknadsföring. Metoden inkluderar en textanalys av sponsrade sociala medieinlägg och ett urval av relevanta texter för att svara på forskningsfrågorna. Studien utgår från Stuart Halls teori encoding/decoding, med dominant läsning som teoretiskt ramverk, vilket innebär att vi har tolkat texten utifrån sändarens perspektiv.2Både ”Torches of freedom” och snusföretagens marknadsföring glamouriserar en dålig vana och lovprisar produkternas egenskaper som lovar ett förskönat liv. Båda använder sig av influerare för att rikta sig till specifika målgrupper och framhäva sina produkter som något positivt. De använder också teman som lycka, frihet och självständighet för att associera sina produkter med positiva känslor och livsstilar. För att nå ut till målgruppen använder företagen sig även av media, men på grund av tidsskillnaden används olika typer av media. Under “Torches of freedom” så var det väsentligt att få plats i tidningar för att nå ut till folk, men idag är de möjligheterna oändliga, och ett av de största medierna idag är Instagram. Sammanfattningsvis drar vi slutsatsen att kampanjerna har olika kulturella bakgrunder, men båda syftar till att främja användningen av tobaksprodukter genom att koppla dem till specifika värden, livsstilar och känslomässiga band.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-99411 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Alva, Eriksson, Virta, Sofia |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0011 seconds