The preservation of freshwater aquifers is one important task of managing natural resources today. Intrusion of saltwater from the sea into the groundwater might occur in coastal-near areas and can affect the freshwater quality negatively. One such risk area is the Adriatic coast line of Albania, a country predominantly rich in freshwater resources due to the numerous rivers flowing from the mountains in the east towards the sea. The coastal areas are mainly used for agricultural activities were groundwater is an important resource for irrigation purposes. This study was therefore partly conducted in Albania where samples of groundwater and river waters were collected from the river deltas of Drin and Vjosa in order to investigate the origin of the salt and to assess the bioavailable metal concentrations of nickel and zinc. Both on-site tests and off-site tests, in laboratories, were conducted. In the laboratory, the samples were analysed for oxygen and deuterium isotope data. The results were used to assess the origin of the oxygen content as the method of investigating the origin of the salt uses the oxygen isotope as a tracer. Anion and cation concentrations were analysed as well as the concentrations of metals. These were used as input data to Visual Minteq, a model used to calculate the metal speciation of waters, and a Biotic Ligand Model used to calculate the bioavailable concentrations and the HC5 concentrations. The isotope analysis yielded results similar to previous studies conducted in the nearby area indicating that the salt does not have oceanic origin but meteorological. The bioavailable concentrations were in most sample sites lower than the calculated HC5 concentrations indicating that there is a sufficient buffering system present even though there are several mining activities upstream of the sample sites that could have affected the water quality. This study concludes that the origin of salt is of meteoric origin and not from seawater intrusion. The bioavailable concentrations do not pose a threat as the concentrations are under the HC5 concentrations for all sites but one. In order to deepen the understanding and knowledge of the water qualities in these areas, future studies should focus on a continuous measuring period lasting for example over the whole year minimizing any seasonal variations of the sampled data. Other methods such as geophysical measures could also contribute to a wider analysis of the groundwater condition. / Grundvatten är en av de viktigaste naturresurserna vilket innebär att för att säkerställa en långvarig försörjning krävs en god förvaltning av befintliga akvifärer. I kustnära områden kan intrång av saltvatten från havet till grundvattnet påverka sötvattenkvaliteten negativt. Ett sådant riskområde är den Adriatiska kustlinjen i Albanien, ett land som är övervägande rikt på sötvattenresurser tack vare de många floder som rinner från bergen i öst mot havet i väst. Kustområdena används huvudsakligen för jordbruksverksamhet, där grundvatten är en viktig resurs vid bevattning. Denna studie genomfördes därför delvis i Albanien där prov av grundvatten och flodvatten hämtades från Drins och Vjosas floddeltan för att undersöka saltets ursprung och för att bedöma de biotillgängliga metalkoncentrationerna av nickel och zink. Vattenprover togs på ett urval av platser och testades direkt för omgivningsberoende parametrar samt analyserades vidare i laboratorier. I laboratoriet analyserades proverna med avseende på fördelning av syre- och deuteriumisotoper. Resultaten användes för att bedöma syreinnehållets ursprung, eftersom metoden för att undersöka saltets ursprung använder syreisotopen som spårämne. Anjon- och katjonkoncentrationer analyserades såväl som koncentrationerna av metaller. Dessa användes som inmatningsdata till Visual Minteq, en modell som används för att beräkna metallsammansättningen i vatten och en Biotic ligand model som användes för att beräkna de biotillgängliga koncentrationerna samt HC5-koncentrationerna. Isotopanalysen gav resultat som liknar tidigare studier utförda i det närliggande området vilket indikerar att saltet inte har oceaniskt ursprung utan meteorologiskt. De biotillgängliga koncentrationerna av nickel och zink var i de flesta fall lägre än de beräknade HC5-koncentrationerna, vilket indikerar att det finns ett buffertsystem, trots att gruvaktiviteter uppströms provplatserna skulle kunna ha påverkat vattenkvaliteten negativt. Studien slutsats är att saltet i grundvattnet och flodvattnet är av meteoriskt ursprung och inte ett resultat av saltvatteninträngning från det Adriatiska havet. De biotillgängliga halterna av nickel och zink understiger HC5 halterna i samtliga fall utom ett. För att fördjupa förståelsen och kunskapen om vattenkvaliteten i dessa områden bör framtida studier fokusera på en kontinuerlig mätperiod som till exempel sträcker sig över hela året vilket skulle minimera eventuella säsongsvariationer av insamlad data. Andra metoder så som geofysiska mätningar kan också bidra till en bredare analys av tillståndet i grundvattnet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-235421 |
| Date | January 2018 |
| Creators | von Bahr, Maximilian, Gomez Bergström, Ida |
| Publisher | KTH, Vatten- och miljöteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 18433 |
Page generated in 0.0023 seconds