Psykoanalysen är ingen vetenskap eftersom den saknar kunskapsobjekt. Med syftet att finna detta objekt och därmed grunda en vetenskap togs avstamp i Freuds begrepp Det Omedvetna. Genom begreppsanalys av Freuds texter och med hjälp av matematisk mängdlära samt nedslag i filosofi och ontologi kunde en första beskrivning av objektet göras. Freuds begrepp visade sig då syfta på ett inlärt men bortträngt Omedvetet som i sin uppbyggnad ligger nära vårt medvetna tänkande. Det sökta objektet däremot, var ett medfött och inte bortträngt psykiskt system med en egen logik, symmetrisk logik, och sannolikt också vårt känslocentrum. Studier av neuropsykoanalys band sedan objektet till Limbiska systemet och det implicita minnet. Här bekräftades att systemet bär våra känslor. Ur författarens praktik hade samtidigt vuxit en idé om att vi föds med en uppsättning bilder av oss själva som är systematiskt ordnade i ett självbildssystem och av grandios natur. Till systemet kunde en livsåskådning knytas som primärt är en idealism. Självbildssystemet skyddades av en homeostatiskt fungerande sjävbildsbevarande drift. Denna drift framstod som vår viktigaste drift. Sexualdrift och självbevarelsedrift intog en sekundär roll. Det fanns sedan fog för att sammanföra det inte bortträngda Omedvetna och självbildssystemet till en enhet och betrakta kombinationen som psykoanalysens kunskapsobjekt. Resultatet hade inflytande på frågor som: den fria viljan, moral, determinism och kunskapssubjektets status. / Psychoanalysis is not a science since it does not have an object of knowledge. With the objective to find such an object and thereby establish a science Freud´s concept the Unconscious was taken as a point of departure with concept analysis of some of Freud´s texts and with help of mathematical set theory and the impact of philosophy and ontology an initial description of the object was made. What Freud had in mind with his concept was a system that was learned and then repressed, a repressed Unconscious, which in its structure is close to our conscious thinking. The requested object of knowledge of psychoanalysis was shown to be an inborn psychical system, which is not repressed, and with its own logic, symmetrical logic, and probably also our centre of feeling/emotion. Studies of neuro-psychoanalysis situated the object in the Limbic system and the implicit memory. This confirmed that the system carries our feelings and emotions. From the author´s practice had grown, at the same time, an idea that we are born with a set of images of ourselves that are systematically arranged in a self-image system of a grandiose nature. The system could be associated with a philosophy that primarily is an idealism. The self-image system was protected by a homeostatic subsystem which aim was conservation of the system. This subsystem took its power from a self-image protecting drive. This drive was found to be our most powerful drive. Sexual desire and self-preservation took a secondary role. It was substantiated that the unrepressed unconscious and the system of self-images shall be treated as one unit and that this combination is the sought for object of knowledge of psychoanalysis. The result had influence on the issues: free will, morality, determinism and the status of the subject of knowledge.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-40262 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Sporrong, Tony |
| Publisher | Umeå universitet, Psykiatri, Umeå : Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Umeå University medical dissertations, 0346-6612 ; 1382 |
Page generated in 0.0027 seconds