Premedicinering innebär att en patient behandlas med lugnande läkemedel inför enoperation eller ett ingrepp för att dämpa dennes oro och smärta. Inom den pediatriskapopulationen är detta vanligt då yngre patienter kan uppleva oro eftersom de inte alltidförstår syftet med ingreppet och kan känna rädsla då de ska separeras från sinaföräldrar. Bensodiazepinet midazolam har länge använts inom premedicinering tillbarn och har väl dokumenterad effekt. Det har dock påvisats att läkemedlet kan geupphov till så kallade paradoxala reaktioner, en biverkan som innebär att barnen fåroväntade reaktioner i form av t ex agitation. Det har därför föreslagits att substansenbör ersättas med alfa-2-adrenoceptoragonister som t ex klonidin eller dexmedetomidin,vilka har samma indikationer som midazolam, men utan att orsaka paradoxalareaktioner. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om alfa-2-adrenoceptoragonister äröverlägsna midazolam vid premedicinering av barn. Arbetet är en litteraturstudie somfrämst jämfört resultaten från kliniska prövningar av olika läkemedelsbehandlingar isamband med premedicinering av barn avseende effekt och kvalitet, samt uppkomst avbiverkningar mellan de tre substanserna midazolam, klonidin och dexmedetomidin. Deprimära parametrar som jämförts är sedationsdjup, tillslagstid, substansernasanxiolytiska effekt och återhämtningsprofil. De sekundära parametrarna är hanteringav separation från föräldrar, föräldrarnas betyg samt läkemedels-/maskacceptans. Resultatet visar att de två alfa-2-adrenoceptoragonisterna klonidin ochdexmedetomidin är bättre än midazolam vad gäller sedationsdjup, separation frånföräldrar, läkemedelsacceptans och återhämtningsprofil, samt var denläkemedelsgrupp som gavs högst betyg av föräldrarna. Anxiolytisk effekt ochmaskacceptans var likvärdiga mellan de två grupperna, medan midazolam hadesnabbast tillslagstid. Paradoxala reaktioner förekom i relativt hög frekvens vidmidazolamsedering, medan alfa-2-adrenoceptoragonisterna gav biverkningar i form avhemodynamiska förändringar som sänkt blodtryck och puls. Avslutningsvis visar resultaten i denna studie att alfa-2-adrenoceptoragonister är attföredra framför midazolam. Speciellt avsaknaden av paradoxala reaktioner vid sederingmed alfa-2-adrenoceptoragonister gör att den gruppen av läkemedel har en stor fördelframför midazolam vid sedering av barn. Men i de fall där barnet har hemodynamiskabesvär i form av exempelvis bradykardi, bör man undvika alfa-2-adrenoceptoragonisteroch istället premedicinera med midazolam.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-119228 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Asi Rebatti, Lava |
| Publisher | Umeå universitet, Farmakologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds