Stampad lerjord är ett byggmaterial som använts under människans historia där vissa konstruktioner står än idag. Tekniken bakom materialet är simpelt, men saknar till viss del modern forskning för att det ska kunna integreras till en standard som till viss del kan ersätta betong. I rapporten samlas empiriskt data som kan öppna nya idéer samt leda till framtida möjligheter för forskning när det kommer till att integrera stampad lerjord som en standard för att designa framtida konstruktioner för ett mer hållbart byggande. Metodiken går ut på att genom praktiska experiment, tillverka samt utföra tester på jord samt tryckhållfasthet hos flertal kuber tillverkade i stampad lerjord. Alla tester och provkroppar utförs i ett betonglabb på Högskolan i Halmstad, sedan analyseras och diskuteras den data som givits. Resultatet jämförs därefter med styrkan hos betongklassen C16/20 som motsvara en tryckhållfasthet på 20 MPa för kuber. De 18 kuber som tillverkats innehåller blandningar med jord, vatten och cement. Provkropp nummer 2 adderas med halm. Härdningsprocessen uppgår till 7, 14 och 28 dagar för de två olika blandningar som analyseras. Totalt tillverkas det tre exemplar för respektive härdningsdag samt de två olika blandningar. Det maximala medelvärdet för tryckhållfastheten ges efter 28 dagar. Det existerar tillräckligt mycket allmän information om hur tillverkningen utförs, men saknar till viss del data som beskriver hur olika faktorer påverkar det slutgiltiga resultatet. Därav är frågeställningen anpassad för att på ett experimentellt vis kunna analysera de påverkade faktorerna. Koldioxidutsläpp vid produceringen av cementen som används vid tillverkning av betongklass C16/20 är baserat på produktblad för bascement från Cementa (2020) för att beräkna den mängd cement som krävs för nå upp till den önskade tryckhållfastheten. Beräkningen för utsläppen är en approximation då fler faktorer bör räknas in vid det totala utsläppet med hänsyn till transport och bränslen. Resultatet visar att kuberna varierar mellan de olika blandningar som framställts, där blandningen utan halm presterar 142% mer med hänsyn till tryckhållfasthet. Denna kub representerar i sin tur 51,7% av tryckhållfastheten hos betongklass C16/20 men minskar samtidigt den brukade cementmängden med 26%. Rapporten visar att materialet fungerar för konstruktioner där låg styrka kan anpassas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-45501 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Eric, Philip |
| Publisher | Högskolan i Halmstad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds