The construction of the new subway extension between Akalla and Barkarby is a project that is already contracted upon and will be completed in 2025. Current studies on this subway extension shows that it is not profitable from a socioeconomic viewpoint but still the project is continued with which makes it an interesting study area. The aim of this report is to research the costs and benefits of the Akalla-Barkarby subway extension to see if there are other aspects, not included in the previous study, that has an impact on the profitability of the case. The main focus of this study is on social impacts that have often been overlooked in similar studies and are hard to quantify. The study was done through using a cost-benefit analysis quantifying the areas of investment cost, operating expenses, travel time, travel cost, real estate value, congestion, barrier effects, accessibility to work opportunities, accessibility to services, exercise, air pollution and accidents. A discount rate of 3.5 % was used and a life length of 35 years. It was divided in three different scenarios based on how large part of the new travelers that are predicted to be shifting to car to using the new subway. Scenarios one and two shows a negative NPV whereas scenario three shows a positive NPV. A change of above 14.65 % would mean that the investment is net positive. This shows that the project has a large potential to be profitable and also shows that the impacts from the social benefits account for a large part of the project’s benefits, which means that other studies might be lacking benefits and turns out net negative by not including social aspects. / Utbyggnaden av tunnelbanan mellan Akalla och Barkarby är ett projekt som redan är på gång att byggas och tunnelbanan kommer att vara körbar från och med 2025. Tidigare studier på just den här tunnelbanesträckningen visar på att den inte är samhällsekonomiskt lönsam vilket enligt nationalekonomiska teorier visar på att projektet inte borde genomföras. Då dessa slags studier ofta har begränsningar i både tid, tillgängliga data och resurser så finns det områden som ofta bortses från. Ett av dessa områden är sociala aspekter som till exempel hälsoeffekter och påverkan på utanförskap och segregation som potentiellt kan ha stor påverkan på slutresultatet. Därför är syftet med denna studie att undersöka kostnaderna och nyttorna med den nya tunnelbanesträckningen mellan Akalla och Barkarby för att ge en djupare insikt i de kostnader och nyttor som uppstår, med fokus på sociala aspekter som ofta förbises. Studien är en kostnads-nyttoanalys. Första steget identifierade intressanta områden att undersöka djupare och de kategorier som ansågs relevanta var ekonomi, transportrelaterade aspekter, hälsa och välmående, miljö och risker. Andra steget var att kvantifiera och värdera dessa områden. Det fanns även områden som av olika anledningar inte kunde kvantifieras och dessa gjordes en kvalitativ analys på. För att kunna jämföra nutida, dåtida och framtida kostnader och nyttor diskonterades värderingarna med hjälp av nuvärdesmetoden och slutvärdesmetoden med en diskonteringsränta på 3.5 % och en livstid på 35 år och visas upp som ett sammanslaget nuvärde. Studien delas upp i tre olika scenarion baserat på hur många av de beräknade resanden som kommer att ha bytt från att åka bil till att börja använda kollektivtrafik tack vare tunnelbaneutbyggnaden. Dessa scenarion är: scenario ett, 8 %, scenario två, 14 % och scenario tre, 20 %, där procenttalen visar på hur stor del av de nya resande som har bytt från att åka bil till att använda tunnelbana. Scenario ett och två visar på ett negativt nuvärde, där scenario två ligger precis under gränsen medan det tredje scenariot visar på ett positivt nuvärde som indikerar att projektet är värt att investera i. En stor del av nyttorna kommer från just sociala effekter vilket visar på användbarheten i den här studien. De områden som har störst påverkan på slutresultatet är investeringskostnaden och driftskostnader samt nyttor från minskade trafikstockningar, tillgänglighet till jobb och restidsminskningar. De områden som värderats som hade minst påverkan var nyttor från utsläppsreduceringar och liv som räddats genom färre olyckor. Den största bristen med denna rapport är att den, precis som liknande kostnads-nyttoanalyser, visar på en förenklad bild av verkligheten då det helt enkelt inte är möjligt tidsmässigt eller datamässigt att få med alla kostnader och nyttor då dessa är för komplexa. Många av beräkningarna blir därför uppskattningar av ett riktigt värde men resultatet ger ändå en fingervisning till om projektet är lönsamt att investera i då det visar på att en övergång från bil till tunnelbana på 14.65 % och över ger en positiv investering. Eftersom att det finns nyttor som bara analyserats kvalitativt i denna rapport visar det på att det kan finnas ännu mer värde i investeringen och att den har en potential att vara lönsam även om övergången skulle visa sig vara under 14.65 %. De relativt höga värdena som sociala nyttor har fått i denna rapport visar på att många andra kostnads-nyttoanalyser skulle kunna ge andra utslag om den dimensionen varit med i beräkningarna och är ett område som måste få större tyngd i framtida socioekonomiska beräkningar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-231076 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Lindström, Emelie |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 18312 |
Page generated in 0.0034 seconds