Return to search

Interpreting density enhancement of coronal mass ejections

Coronal mass ejections (CMEs) are some of the extraterrestrialevents most impactful to earth. Eorts to model and predict theireects have seen new possibilities in the two most recent decades dueto multiple new spacecrafts providing a wider range of data than everbefore. Models of these events suer from a number of inaccuracies,one of them being the density ratio between the CME and the ambientsolar wind. Since the arrival time for potentially harmful disturbancespredicted by models has been proved to be highly sensitive to thisparameter we therefore take care to set it as accurately as possible.Traditionally this value is either set to a default, justied by denitionand theory, or set to the density ratio between the bulk if the ejectedgas and the surrounding medium. A proposition has been made tomeasure density enhancement dierently, using a reference point at theshock wave preceding the CME for each event. This method strives toimprove arrival time predictions and was in this paper tested for onecoronal mass ejection event. Two runs if the model WSA-ENLIL+Conewas made; one with the default value of density enhancement, onewith a value determined through the revised method using coronographdata. Running the model with the revised value improved the predictedarrival time by moving it forwards in time by 4h, which was still tooearly. Other input data into the model run was then discussed as apossible cause of the remaining inaccuracy. / Koronamassutkastningar är ett av solfenomenen som påverkar jorden mest.Nya rymdfarkoster med instrument som satts i arbete de senaste två decenniernahar gett data som gjort det möjligt att modellera och förutse dessaevent till en högre precision än någonsin. Alla dessa modeller lider av någonform av felkälla, en av vilka är kvoten mellan densitet för massutkastningenoch den omgivande miljön. Eftersom förutsedda ankomsstider för potentielltskadliga störningar har visat sig vara särskilt känsliga för denna parameterså tar vi särskild hänsyn till att ange den så precist som möjligt. Vanligtvissätts detta värde till ett fast standardvärde, som anges av dess denitionoch bakomliggande teori, eller till kvoten mellan utkastningens bulk ochomgivningen. Ett förslag har dock lagts fram om att omdeniera parametern.Denna metod strävar efter att förbättra förutsedda ankomsttider ochhar i denna text testats för en koronamassutkastning. Två körningar avmodellen WSA-ENLIL+Cone gjordes; en med defaultvärdet för densitetsratiot,en med värdet satt genom mätning av empirisk cononagrafdata enligtden föreslagna metoden. Att köra modellen med den nya parametern förbättrade den förutsedda ankomsttiden genom att ytta den framåt i tidenmed 4 timmar, vilket fortfarande är för tidigt. Andra inputdata i modellendiskuterades då som möjliga orsaker till den återstående diskrepansen.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-388352
Date January 2019
CreatorsSmith, Kellen
PublisherUppsala universitet, Rymd- och plasmafysik
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageEnglish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationFYSAST ; FYSKAND1114

Page generated in 0.0024 seconds