Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ”befriades” från Danmark. Det nämns knappt något om att han beordrade en mängd avrättningar och inget specifikt om Gustav Vasas råa politiska maktspel. Det som har skapat denna praxis är den utilitaristiska historiesynen. Denna historiesyn är nöjd med hur historiska personligheter som Gustav Vasa har påverkat historien då det betytt väldigt mycket för Sveriges nytta under kommande år. Denna historiesyn är mer påtaglig ju tidigare historia vi studerar i skolböckerna för gymnasiet. I senare historia, där exempelvis Adolf Hitler och Josef Stalin har varit aktiva, påverkar levande offer och offrens anhöriga praxis på så sätt att skolböckerna tvingas att beskriva Hitler och Stalin ur ett moraliskt perspektiv. Det är inte förekommande i exempelvis 1500-tals historia då dessa offer, från denna tidsperiod, inte längre lever och därmed kan den utilitaristiska historiesynen fortsätta verka. Det är också brist på källor från tidigare historia och tidigare historia kan verka abstrakt att ta till sig vilket gör att den utilitaristiska historiesynen påverkar tidigare historia mer än den senare. Det bör dock appliceras en pliktetisk historiesyn på historiebruket av historiska personligheter som Gustav Vasa. Den tvingar historieåtergivning att trots personens betydelse för Sverige främja de moraliska perspektiven under hans regeringstid. Vi bör berätta om offren under dennes styre, då de som offer förtjänar att uppmärksammas på samma sätt som förintelsens offer. Denna historiesyn har också betydelse för att elever skall se utvecklingen av demokrati och vad den betyder för det rådande samhället. Deras källkritiska kunskaper och verktyg främjas även dem av detta synsätt på historia. Denna historiesyn skulle skapa en praxis som gör att vår tid kommer återges ur ett moraliskt perspektiv om ett X antal år. Historieböckerna i gymnasiet skulle enligt detta synsätt kunna ha ett kapitel dedikerat till moraliska perspektiv på historien, likt hur källkritik ofta presenteras, för att främja det moraliska medvetandet gällande historiska personer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-103686 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Finnman, Johannes |
| Publisher | Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds