In the context of increasing car ownership in Stockholm, this thesis explores the emergenceof e-scooters in the city and what role they could play in achieving a transition away from carusage.This is explored using theories of sustainable transitions: the multi-level perspective,transition management and strategic niche management. These theories are used to guide theempirical enquiry of this research project and to suggest areas of further research and possiblepolicy recommendations. Empirical Findings This study used a mixed-method strategy consisting of interviews with key stakeholders andan e-scooter user survey (n=408). The interviewees from Stockholm Region and two e-scooter operators were broadly inagreement that e-scooters could have a positive impact going forward, whilst acknowledgingchallenges. The interviews highlighted a good level of both private-private and public-privatecooperation in the industry and signalled that this cooperation is key if e-scooters are to be asustainable aspect of Stockholm’s transportation system. The survey indicated that e-scooters are a poor substitute for private (self-owned) car use i.e.only 4% of recorded journeys shifted away from self-owned car use. However, e-scooterswere found to be a much stronger substitute for taxi/ride-hail journeys with 10% of e-scooterjourneys shifting away from them. Survey findings were used to compare the GlobalWarming Potential (GWP) of e-scooters with the modes people used otherwise. It found thatthe modes people would have used had a GWP of 64g per km travelled, which compared to131g (Moreau et al, 2020) and 125g (Hollingsworth et al, 2019) for e-scooters reported in theliterature and 35g reported in a study conducted on behalf of Voi - an e-scooter company(EY, 2020). For a discussion on these figures please refer to sections 2.2.1 and 6.2.3. The timing of the survey gave a unique opportunity to explore the impact of Covid-19 on escooter journeys. A statistically significant difference between the modal shift of journeystaken before and after the Covid-19 outbreak (P-value= 0.027) was found, with journeystaken during the Covid-19 pandemic more than twice as likely to have shifted away from anytype of car use than journeys taken before the outbreak. The discussion was framed using theories of sustainable transitions. It argued that e-scooterswill not achieve a transition away from mobility on their own. However, if there is a moregeneral switch from ownership to usership in the Stockholm transport sector, e-scooters (andother micro-mobility) could substitute an increased number of taxi/ride-hail journeys whichwould see them contribute to a more environmentally sustainable transportation system. Thefinal part of this thesis discusses policy options that would help e-scooters find a space withinStockholm’s transportation systems where they can best achieve environmental sustainabilitygoals including the importance of using a multi-actor approach, a flexible cap on the numberof e-scooters, environmental merit-based tender processes, e-scooter parking charges andminimum prices. / Denna mastersuppsats handlar om framväxten av elsparkcyklar i i Stockholm, och utforskarvilken roll detta nya färdmedel kan spela för att minska bilanvändning i en situation med ökatbilägande. Detta utforskas med hjälp av teorier om hållbarhetsomställning: "multi-level" perspektiv,transition management och strategisk nisch-management. Dessa teorier används för attvägleda den empiriska undersökningen och föreslå områden för ytterligare forskning ochpolicyrekommendationer. Empiriska resultat Studien har utförts med hjälp av en ”mixed method”-ansats, och grundas bl a i intervjuermed viktiga intressenter och en undersökning med elsparkcykelanvändare (n=408). De intervjuade intressenterna från Stockholmsregionen och två elsparkcykelföretag var i stortsett överens om att elsparkcyklar kan ha en positiv inverkan på hållbart resande, samtidigtsom det finns utmaningar. Intervjuerna belyste en god nivå av både privat-privat ochoffentlig-privat samarbete i branschen och signalerade att detta samarbete är avgörande omelsparkcyklar ska kunna bidra till en hållbar utveckling av Stockholms transportsystem.Undersökningen visade att elsparkcyklar inte ersätter privat (egenägd) bilanvändning i någotstörre avseende: endast 4% av de idenitfierade resorna ersatte privat bilanvändning.Elsparkcyklar visade sig dock vara ett mycket starkare substitut för taxi / "ride-hail" resor:10% av elsparkcykel-resorna ersatte en sådan transport. Undersökningsresultaten användesför att jämföra den globala uppvärmningspotentialen (GWP) för elsparkcyklar med de medelsom användes annars. Det visade sig att de färdmedel som folk skulle ha använt om de intehade åkt elsparkcykel hade en GWP på 64g per km per resa, vilket jämförs med 131g(Moreau et al, 2020) och 125g (Hollingsworth et al, 2019) för elsparkcyklar rapporterade ilitteraturen och 35g rapporterade i en studie utförd på uppdrag av Voi - ettelsparkcykelföretag (EY, 2020). För en djupare inblick i dessa siffror hänvisas till avsnitten2.2.1 och 6.2.3 i uppsatsen. Tidpunkten för undersökningen gav en unik möjlighet att utforska effekterna av Covid-19 påresor med elsparkcyklar. Här visar studien på en statistiskt signifikant skillnad iöverflyttningspotential gällande resor som gjordes före och efter covid-19-utbrottet (P-värde=0,027). De resor som gjordes under covid-19-pandemin hade mer än dubbelt så storsannolikhet att ersätta bilanvändning än resor som gjordes före utbrottet. Diskussionen av studiens resultat tar sin utgångspunkt i teorier om hållbarhetsomställning. Idiskussionen framhålls att endast elsparkcyklar inte kommer bidra till en omställning. Men ihändelse av en mer allmän övergång från ägande till användning inom Stockholmstransportsektor, skulle elsparkcyklar (och annan mikromobilitet) kunna ersätta ett ökat antaltaxi-/"ride-hail" resor, vilket i så fall skulle innebära ett bidrag till ett mer miljömässigthållbart transportsystem. I den sista delen av uppsatsen diskuteras policyalternativ somskulle hjälpa elsparkcyklar att hitta en tydlig nisch inom Stockholms transportsystem, där debäst kan bidra till att realisera övergripande miljö- och hållbarhetsmål. Vidare diskuteras behov av att inkludera flera typer av aktörer, att använda ett flexibelt "tak" på antaletelsparkcyklar, anbudsprocesser som styrs av miljökrav, samt tillämpning avparkeringsavgifter och minimipriser för elsparkcyklar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-289202 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Miller, Marcus |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 20780 |
Page generated in 0.0033 seconds