Return to search

Bankers presentation av risk på fonder : Vilka faktorer som ligger till grund för bankers riskklassificering av fonder

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer som ligger till grund för bankers riskklassificering av fonder. För att få svar på frågan sökte vi kontakt med de fyra storbankerna, varav tre kunde ställa upp på intervju (Handelsbanken, Nordea och Swedbank). Dessa banker intervjuades via telefon då detta var den bästa metoden enligt vår synvinkel. För att få mer klarhet i ämnet har svaren från intervjupersonerna kompletterats med publicerat material på respektive banks hemsida. Det som framkom efter insamlingen av allt material från bankerna var att samtliga banker använder sig av skalor för att presentera risk på fonder. Skalformatet samt färgsättning varierar dock mellan bankerna. Faktorer som avgör i vilken riskklass en fond hamnar i är fondens investeringsinriktning, t.ex. om det är en aktiefond eller en räntefond. Aktiefonder har generellt högre risk än räntefonder och har därmed en högre standardavvikelse. Standardavvikelsen är den faktor som mest ligger till grund för fonders riskklassificering vilket samtliga banker betonade. Det är ett riskmått som innebär att ju högre standardavvikelsen är desto högre är risken. Standardavvikelsen grundar sig på historisk avkastningsdata som varierar mellan bankerna, men det vanliga är att standardavvikelsen grundas på 1, 3 eller 5 år bakåt i tiden. Det som avgör är hur lång tid fonden har funnits. Utöver standardavvikelsen så finns det andra parametrar som bankerna använder sig av vid riskklassificering. Handelsbanken använder sig exempelvis av value at riskmetoder och stresstester. Även Nordea använder sig av value at riskmetoder i vissa fall. I Swedbanks fall kan metoden inte vara särskilt central då metoden inte har nämnts. De övriga faktorer som påverkar i vilken riskklass en specifik fond hamnar är olika risker, där marknadsrisken är den risk som påverkar mest enligt respondenterna. Andra risker påverkar också i olika grad, men den största tonvikten ligger på marknadsrisken. De olika måtten som exempelvis sharpekvot, informationskvot och aktiv risk, ligger inte till grund för fonders riskklassificering.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-5756
Date January 2010
CreatorsPettersson, Therese, Rundh, Johan
PublisherKarlstads universitet, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0018 seconds