Det blågröna pigmentet xylindein som produceras av svampar i släktet Chlorociboria har det senaste decenniet fått mer uppmärksamhet i och med pigmentets potential att ersätta syntetiska pigment. Syntetiska pigment som släpps ut i naturen har visat sig ha cancerogena, mutagena och ekotoxiska effekter på levande organismer vilket gjort att efterfrågan på alternativa färgpigment ökat explosionsartat. Xylindein har potential att användas som bland annat textilfärg och produceras lika kostnads- och tidseffektivt som syntetiska pigment, utan samma toxiska effekt på miljö och levande organismer. Faktorer såsom näringsämnen, pH och syrgasförhållanden påverkar pigmentproduktionen hos Chlorociboria. Genom att förstå i vilken typ av miljö som mest pigment ackumuleras och syntetiseras kan pigmentproduktionen optimeras i labbmiljö. Den här studien har undersökt om pigmentproduktionen påverkas av vilken kvävekälla som tillsätts, kol/kväve ratio samt om pH-värdet var 4 eller 5.5. I denna studie observerades att xylindein-syntetiseringen vara högre när peptone, som är en organisk kvävekälla, användes i jämförelse med inget tillsatt kväve och kaliumnitrat samt ammoniumsulfat som är oorganiska kvävekällor vid pH 4 (peptone – ammonium p= 0.0180, peptone – ingen p= 0.0138, peptone – nitrat p= 0.0001). Däremot kunde ingen skillnad påvisas beroende på koncentration. Vid pH 5.5 observerades ingen signifikant skillnad beroende på kvävekälla samt koncentration. Ingen signifikant skillnad kunde observeras beroende på kol/kväve ration samt vid jämförelse om C. aeruginascens odlats med pH-värde 5.5 eller pH-värde 4. En avgörande faktor som påverkat pigmentproduktionen var huruvida mycelet vuxit på botten eller flutit på ytan. Högre pigmentproduktion kunde observeras om mycelet flutit på ytan i jämförelse med om det legat på botten. Den initiala molekylen i xylindein-syntetiseringen är Acetyl-CoA där syrgas behövs för att dekarboxylering av puruvat ska kunna ske. Tillgång på syrgas är således vital för både pigmentproduktion och biomassa. Om endast de mycel som vuxit på ytan tas i beaktande visar studien att de odlingar som fått oorganiska kvävekällor har mer intensivt pigment i mycelets kanter men ingen tillväxt i biomassa. I odlingarna med tillsatt pepton syns pigmentering men också tillväxt av biomassa. Detta indikerar att på kort sikt kommer C. aeruginascens producera mer pigment med oorganiska kvävekällor men på lång sikt med organiska kvävekällor eftersom tillväxt av biomassa är möjlig. För att optimera pigmentproduktionen i odlingsmedium behöver alltså C. aeruginascens öka i biomassa men samtidigt producera pigment. Biomassa och pigmentproduktion är därför tillsammans viktiga parametrar att ta hänsyn till för att hitta den optimala miljön för högst pigmentproduktion. Studien visar också att det är tillgång på kväve som är den begränsande faktorn och inte glukoskoncentration. Vid hög tillgång på både glukos och kväve kommer C. aeruginascens öka snabbare i biomassa men inget xylindein kommer produceras. När kvävetillgången i stället begränsas oavsett glukostillgång kommer syntetisering av xylindein favoriseras. Det är viktigt att C. aeruginascens utsätts för stress men samtidigt har möjlighet att producera biomassa för att den optimala pigmentproduktionen ska kunna uppnås. Det finns ett stort behov av att hitta alternativa pigment som är lika kostnads- och tidseffektiva som syntetiska, men utan samma toxiska effekt på miljö och levande organismer. Xylindein har potential att kunna bli ett sådant pigment men fler studier behövs för att förstå när pigmentproduktionen är som störst.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-503023 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Selinder, Amanda |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för biologisk grundutbildning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds