Denna studie undersöker faktorer som påverkar de svenska hushållens sparkvot. I studien definieras sparkvoten som andelen av den disponibla inkomsten som inte konsumeras. Med utgångspunkt i ekonomiska teorier i form av livscykelhypotesen och Ricardiansk ekvivalens samt tidigare studier i ämnet har vi tagit fram sex relevanta variabler för att undersöka svenska hushållens sparkvot. Data samlades in årligen för samtliga variabler på aggregerad nivå för tidsperioden 1970 till och med 2017. De oberoende variablerna som tagits fram och används i studien är inflation, BNP tillväxt per capita, ränta, arbetslöshet, försörjningskvot och svenska statens budgetbalans. För att undersöka hur de oberoende variablerna påverkar svenska hushållens sparkvot används en ekonometrisk metod i form av OLS. Fyra ekonometriska modeller användes för att estimera hur de oberoende variablerna påverkar svenska hushållens sparkvot under tidsperioden. Resultaten av studien visar att ingen av de oberoende variablerna hade statistiskt signifikant effekt i förhållande till svenska hushållens sparkvot med hänsyn till att kravet om stationäritet uppfylls. Däremot var det några variabler som visade sig ha en praktiskt och statistiskt signifikant effekt i relation till svenska hushållens sparkvot ifall stationäritet ignoreras. / This study examines factors that affect the Swedish households’ savings ratio. The savings ratio is defined in this paper as the share of disposable income that is not consumed. Based on economic theories such as the Life Cycle hypothesis and Ricardian equivalence together with previous studies on the subject, we have developed six relevant variables for the study. The data were collected for all variables aggregated annually for the period 1970- 2017. The independent variables used in the study are: inflation, GDP growth per capita, interest rate, unemployment, dependency ratio (demography) and the budget balance of the Swedish state. In order to investigate how the independent variables affect the dependent variable, an econometric method in the form of OLS will be used. Four econometric models were used to estimate how the independent variables affect Swedish households’ savings ratio during the period. The results of the study show that no variable had a statistically significant effect in relation to the Swedish households’ savings ratio, with respect to the requirement for stationarity in the variables to be fulfilled. However, there were some variables that proved to have a practical and statistically significant effect in relation to the Swedish households’ savings ratio if stationarity is ignored.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-30329 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Öhman, Victor, Ylitalo, Tuomas |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Nationalekonomi, Högskolan Dalarna, Nationalekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds