Return to search

Key factors for introducing an improved climate adaptation for engineers and contractors working in multidisciplinary infrastructure projects / Nyckelfaktorer för att införa en förbättrad klimatanpassning för ingenjörer och entreprenörer som arbetar i multidisciplinära infrastrukturprojekt

Climate change poses a critical threat to future development and is a reality that affects our society, our way of thinking and acting. The international body has taken common position against climate change in the expression of, inter alia, the Paris Agreement on climate change and the Sustainable Development Agenda. Likewise, the Swedish Government’s is aiming for climate neutrality by 2045. This in parallel to the fact that public awareness and knowledge of sustainability grow, the pressure to deliver environmentally friendly, ethical, and economically profitable products increases. The increased pressure on organizations within both public and private sectors leave no opportunity to escape as everyone is required to assist against the common goals. For organizational survival, it is thus important to find new ways of tying societal improvement with business, calling for new forms of knowledge and competence. Infrastructure investments play a fundamental function to achieve sustainable development and empower communities as they enhance economic growth, reduces inequality and improve the quality of life. Simultaneously, the climate impact from construction, operation, and maintenance of infrastructure is significant. Knowledge, practical advice and guidance to cope with increased requirements for reducing greenhouse gas emissions are available. In addition, awareness of the need for systematic climate work has increased in line with the introduction of new requirements and guidelines. Nevertheless, the climate perspective is still not a natural part of the mindset and process and the level of achievement of climate-related goals can be considered too low This study aims at investigating how climate mitigation practices can be updated to truly facilitate and enable integration of a climate perspective into the work of designers and contactors working in multidisciplinary infrastructure projects. The study was conducted in the context of a large infrastructure project concerning the construction and expansion of a significant railway segment in Sweden. Among other things, the project include construction of a tunnel in a highly demanding environment involving major climate challenges and a number of aggravating factors. By studying practices, collaborations, and use of external expertise in parallel with how projects proceed and actors operate the study contributes with deeper understanding of existing challenges and key factors for improved integration. The study's analyzed results indicate a number of contributing factors that complicate integration of a climate perspective, among others lack of ownership and risk-taking of the process, lack of knowledge, time and feedback, structural barriers, skepticism, inadequate communication, etc. The conclusion provides four recommendations for further addressing the matter: new contract and procurement models, development of educational packages, review and develop the toolbox of designers and engineers, and evaluate existing practices. / Klimatförändringar utgör ett centralt hot mot vår framtida utveckling och är en realitet som påverkar vårt samhälle, sätt att tänka och agera. Världssamfundet har tagit gemensam ställning mot klimatförändringar i uttryck av bland annat Parisavtalet. Likaså har den svenska regeringen stiftat mål om klimatneutralitet år 2045. Detta parallellt med att allmänhetens ökade medvetenhet och kunskap om hållbarhet, ökar pressen att leverera miljövänliga, etiska och ekonomiskt lönsamma produkter. Den ökade pressen på organisationer inom både den offentliga och privata sektorn lämnar inget utrymme att ducka, eftersom alla är skyldiga att sträva mot de gemensamma målen. För organisatorisk överlevnad är det således viktigt att hitta nya sätt att kombinera samhällsnytta med företagsamhet vilket ökar efterfrågan av kompetens och kunskap inom området. Att investera i infrastruktur är en grundläggande funktion för att främja hållbar utveckling och stärka samhällen, eftersom det bidrar till ökat tillväxt, jämställdhet och förbättrad livskvalité. Samtidigt är klimatpåverkan från byggnation, drift och underhåll av infrastruktur betydande. Kunskap, praktiska råd och vägledning för hantering av ökade klimatkrav för minskade utsläpp av växthusgaser finns tillgängliga. Därtill har medvetenheten om behovet av systematiskt klimatarbete ökat i linje med att nya krav och riktlinjer introducerats. Trots detta, är klimatperspektivet fortsatt inte en naturlig del av tanke- och arbetsprocessen och nivån på uppnående av klimatrelaterade mål kan anses vara för låg.  Denna studie syftar till att undersöka hur tillämpade arbetssätt kan uppdateras för att underlätta och möjliggöra integration av ett klimatperspektiv hos projektörer och entreprenörer som arbetar i multidisciplinära infrastrukturprojekt. Studien genomfördes i samband med ett stort infrastrukturprojekt som avser byggnation och utbyggnad av ett i Sverige betydande segment järnväg. Bland annat involverar projektet byggnation av en tunnel i en krävande miljö vilket medför stora klimatutmaningar och ett antal försvårande faktorer. Genom att studera tillämpade arbetssätt, samverkan och användning av extern expertis parallellt med hur projekt fortgår och aktörer arbetar bidrar studien med djupare förståelse av befintliga utmaningar och nyckelfaktorer för förbättrad integrering. Studien ger rekommendationer för vidare behandling av frågan. Studiens analyserade resultat indikerar ett antal bidragande faktorer som försvårar integreringen av klimatfrågan, bland annat bristande ägandeskap och riskupptagande i processen, bristande kunskap, tid och återkoppling, strukturella hinder, skepsis och bristfällig kommunikation. Studiens slutsats ger fyra rekommendationer för vidare arbete: nya kontrakts- och upphandlingsmodeller, utveckling av utbildningspaket, granskning och utveckling av verktygslådan till konstruktörer och ingenjörer samt utvärdering av befintliga arbetsmetoder.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-233364
Date January 2018
CreatorsSandra, Gustafsson
PublisherKTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageEnglish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationTRITA-ABE-MBT ; 18174

Page generated in 0.014 seconds