I Sverige drabbas cirka 10 % av alla patienter som vårdas inom sjukvården av vårdrelaterade infektioner. För att minimera riskerna för både patienter och personal läggs stor vikt vid vårdhygien, i syftet att minska förekomsten av smittoämnen. Vårdhygien tros även vara en avgörande faktor för att begränsa den globala spridningen av antibiotikaresistenta bakterier. Syftet med studien var att undersöka om ett ytdesinfektionsmedel med kvardröjande effekt kunde leda till signifikant minskning av förekomsten av bakterier i en aktiv vårdmiljö jämfört med det rutinmässigt använda ytdesinfektionsmedlet. Båda ytdesinfektionsmedlen var isopropanolbaserade. Prover togs från 14 tagytor i enkelrum med sluss som städats med respektive medel på en vårdavdelning. Samtidigt studerades förekomsten av Staphylococcus aureus, enterokocker, koliforma bakterier och Pseudomonas aeruginosa på de olika ytorna. Bakterier odlades och artbestämdes enligt konventionella mikrobiologiska metoder. Signifikant skillnad mellan de olika desinfektionsmedlen kunde ej påvisas, men ej heller uteslutas. Ytterligare, utökade studier krävs för att utreda eventuell skillnad i effekt. S. aureus isolerades från 106 av 296 prover (36 %) , och korrelation kunde ses mellan totalantalet bakterier och antalet S. aureus i proverna. Enterokocker identifierades i 72 av 296 prover (24 %), av vilka 52 fynd var Enterococcus faecalis, 18 E. faecium och två prov innehöll båda arterna. Korrelation kunde ej ses mellan totalantal bakterier och antalet enterokocker. Koliforma bakterier och P. aeruginosa hittades endast vid ett tillfälle för respektive. / In Sweden approximately 10 % of patients receiving health care are afflicted with health care associated infections. To minimize the risks involved for patients and personnel, a great deal of attention is directed towards matters of hygiene, with the purpose of decreasing occurrence of infectious microorganisms. Improved hygiene is also considered to be a major part of the effort to limit the spread of antibiotic resistant bacteria. The purpose of this study was to examine if a surface disinfectant with a persistent effect could lead to a significant reduction in the occurrence of bacteria in a health care environment compared to the currently routinely used disinfectant. Samples were collected from 14 hand-touch surfaces in patient isolation rooms cleaned with either of the two desinfectants at a hospital ward. Simultaneously the presence of Staphylococcus aureus, enterococci, coliform bacteria and Pseudomonas aeruginosa was examined. Bacteria were cultured and identified using conventional microbiological laboratory methods. A significant difference between the different disinfectants could not be demonstrated, nor ruled out. Further, more extensive, studies are required to evaluate if a statistically significant reduction can be achieved with the new disinfectant. S. aureus was found in 106 out of 297 samples (36 %), and a correlation could be seen between the total count of bacteria and the number of S. aureus in individual samples. Enterococci were found in 72 out of 297 samples (24 %), of which 52 were identified as Enterococcus faecalis, 18 E. faecium and two samples containing both species. No correlation between the total count of bacteria and the number of enterococci could be seen. Coliform bacteria and P. aeruginosa were only found on one occasion respectively.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-15062 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Celander, Daniel |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för naturvetenskap, NV |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds