Sammanfattning Bakgrund: Idag närvarar pappor vid det akuta omhändertagandet av sitt barn och har en viktig roll i det nyfödda barnets vård. Närhet mellan föräldrar och barn är avgörande för välbefinnande, anknytning och bindning. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vad pappor upplever vid akut omhändertagande av sitt nyfödda barn. Metod: Tio pappor till nyfödda barn, där barnen i direkt anslutning till födseln krävt akut omhändertagande och inläggning på neonatalavdelning, har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Huvudkategorin som framkom var: Att gå från kaos till kontroll. Underliggande kategorier som framkom var (1) rädsla för det okända, (2) otillräcklighet i förhållande till sig själv och andra, (3) overklighet i den nya situationen, (4) delaktighet i vården av sitt barn och (5) förtroende för vårdpersonalen. Slutsats: Papporna var från början rädda, kände sig otillräckliga och upplevde situationen som overklig. Med hjälp av egna och utifrån kommande resurser, bland annat barnsjuksköterskans omvårdnad och information, fann papporna efter olika lång tid en känsla av att vara delaktiga och ett förtroende för vårdpersonalen, som ledde till en högre känsla av sammanhang, det vill säga KASAM. Nyckelord: Anknytning, delaktighet, KASAM, neonatalavdelning, / Summary Background: Today fathers are present during acute care of his newborn child and have an important role in the care of the newborn child. Closeness between child and parent is essential to promote wellbeing, attachment and bonding. Purpose: The purpose of the study was to describe what fathers' experience in acute care of their newborn baby. Method: Ten fathers of newborn children, where the child after the birth has been in need of emergency care and hospitalization in a neonatal department, have been interviewed. The interviews have been analyzed using qualitative content analysis. Result: The main category was: Going from chaos to control. The underlying categories that emerged were (1) fear of the unknown, (2) inadequacy in relation to himself and others, (3) unreality in the new situation, (4) participation in the care of his baby and (5) trust of health care staff. Conclusion: Fathers were initially afraid, felt inadequate and experienced the situation as unreal. Using proprietary and extrinsic resources, including pediatric nursing care and information, the fathers found at different phases a sense of ownership and confidence in the care that led to a greater sense of coherence, in other words Salutogenesis.Keywords: Attachment, Neonatal unit, Participation, Salutogenesis,
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-21171 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Larsson, Helena, Andersson, Jenny |
| Publisher | Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds