<p>Hur de första åren i läraryrket gestaltar sig har betydande påverkan för skapandet av den egna yrkesidentiteten och de vägval som nya lärare gör. En av de utmaningar som nya lärare möter är arbetet med bedömning, något som är centralt i lärares yrkesutövande. I grundskolans tidigare år har man haft en tradition att koncentrera den formella, till föräldrar kommuni-cerade bedömningen till kärnämnena matematik och svenska. Ofta med motiveringen att man behöver färdigheter i dessa ämnen för att kunna tillgodogöra sig andra ämnen. Bedömning i övriga ämnen, exempelvis musik, har varit informell, outtalad. Det har inte funnits krav på att dessa bedömningar ska kommuniceras med tredje part. Sedan hösten 2008 görs formell bedömning i alla ämnen redan från första skolåret. I detta arbete problematiseras nya lärares arbete med bedömning. Det genom att nya lärares upplevelser av, uppfattningar om, samt utsagor kring praktiserade av bedömning presenteras och analyseras.</p><p>Det empiriska materialet som studien bygger på består av intervjuer med nio nya lärare verksamma i grundskolans tidigare skolår, år 1-6. De nya lärarna har arbetat upp till tre år i yrket och undervisar i ämnena matematik och teknik. Studien har ett tydligt didaktiskt perspektiv då undervisningsproblematik fokuseras utifrån ett lärarperspektiv och frågor som när, var, hur och vad fokuseras, både vad gäller uppfattningar, upplevelser och praktiserande av bedömning. Men även gällande de nya lärarnas eget lärande kring bedömning.</p><p>Flertalet av de nya lärarna tillskriver sig själva god bedömningskompetens. Detta trots att de uppger att de skaffat sig de mesta kunskaperna gällande bedömning på egen hand, efter avslutad lärarutbildning, och att de beskriver bedömningen som svår. Syftet med bedömningen anges genomgående vara formativ, d.v.s. den ska främja elevens lärande. Men i beskrivningar av den bedömning som genomförs framträder den summativa bedömningen som dominerande. I resultatet synliggörs således en skillnad mellan ambition och verklighet. Resultatet visar även att det finns en tillit till prov som stöd vid bedömning och att den bedömningen även ses som enklare än annan bedömning. Det är även det mer frekventa användandet av prov i skolår 4-6, som gör att bedömningen i dessa skolår beskrivs som lättare än bedömning i tidigare skolår. Medan elevernas ämneskunskaper i matematik fokuseras, sker i teknikämnet i högre grad en bedömning utan förankring i styrdokument och utan koppling till elevernas faktiska kunnande eller lärande i det undervisade ämnet.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hig-6734 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Eriksson, Elisabeth |
| Publisher | University of Gävle, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0022 seconds