Syfte. Studiens syfte var att retrospektivt undersöka vilka kliniska variabler, bedömda under specialistundersökning av orofacial smärta, som kan förutsäga närvaro av en störd central smärtmodulering (DCPM). Material och metod. DC/TMD-data hämtades ur patientjournaler från 86 patienter som undersökts på Orofaciala smärtenheten på Malmö Universitet under perioden september 2012 till och med december 2013. Undersökta variabler omfattade smärtintensitet, smärtutbredning, smärtrelaterad nedsatthet, psykosociala variabler, refererad smärta samt kliniska fynd under somatosensoriska undersökningar. Baserat på denna data delades patienterna upp i en DCPM-grupp och en grupp utan DCPM. Allodyni, hyperalgesi, dysestesi, wind-up, regional/generell smärtutbredning samt eftersensation ansågs vara markörer för DCPM. Icke-parametriska statistiska analyser användes och en sannolikhetsnivå på P<0,05 ansågs vara signifikant. Resultat. Graden av ospecifika fysiska symptom och antalet refererande smärtor var signifikant högre i DCPM-gruppen. Den multivariata logistiska regressionen visade att ospecifika fysiska symptom, stress, smärtduration, smärtintensitet, smärtrelaterad nedsatthet, antalet refererande smärtpunkter, maximal gapning med och utan smärta, ångest samt antalet smärtinducerande käkrörelser var signifikanta marörer för DCPM (LR Chi2 = 26.89, p = 0.003, Pseudo R2 = 0.29). Slutsats. Denna studie indikerar att stress, ångest, smärtduration, smärtintensitet, smärtrelaterad nedsatthet, antalet refererande smärtpunkter, maximal gapning med och utan smärta samt antalet smärtinducerande käkrörelser är associerat med DCPM hos patienter med orofacial smärta. / Objective. To retrospectively investigate clinical variables that can predict the presence of disturbed central pain modulation (DCPM). Material and methods Medical records of 86 patients examined at the Orofacial Pain Unit at Malmö University from September 2012 to December 2013 were examined regarding pain intensity, pain distribution, pain-related disability, psychosocial variables, referred pain as well as somatosensory changes. Based on these variables, the patients were divided into a disturbed central pain modulation (DCPM) group and a non-DCPM group. Allodynia, hyperalgesia, dysesthesia, increased wind-up, regional/general pain distribution and aftersensation were considered as markers for DCPM. Non-parametric statistics were used and a probability level of P<0.05 was considered as significant. Results. The degree of unspecific physical symptoms and the number of sites eliciting pain referral were significantly higher in the DCPM group. In the multivariate regression model, the independent variables physical symptoms, stress, pain duration, characteristic pain intensity, pain-related disability, number of sites with referred pain, maximum mouth opening with and without pain, anxiety, and number of pain eliciting jaw movements significantly predicted DCPM (LR Chi2 = 26.89, p = 0.003, Pseudo R2 = 0.29). Conclusion. This study indicates that stress, anxiety, orofacial pain and its consequences, unspecific physical symptoms and jaw dysfunction are clinical signs of DCPM in patients with orofacial pain. Also, high number of palpations sites with referred pain over the masseter and temporal muscles and the TMJ indicate presence of DCPM.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-19798 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Öjstedt, Erik, Pankalla, Simon |
| Publisher | Malmö universitet, Odontologiska fakulteten (OD), Malmö universitet/Odontologiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0142 seconds