A city is considered to be safe when people can move freely, without being concerned about being subjected to any crime. CPTED is a way to work with crime prevention in the society. Although safety and security are two distinct concepts, they can interact with each other in the work towards a more sustainable society. This bachelor essay explores how the perception of safety, regarding common anxiety, is distributed between men and women in Stockholm City. Furthermore, the perception of safety within the female group is examined in terms of age. This has been conducted in the form of a quantitative analysis, based on data from Stockholm’s safety survey in 2014. The results showed that the perceived safety, in a general sense, is very low among the Stockholm residents. In all but one of the cases, the proportion of women who claimed to be unsafe was bigger than the proportion of men. Most women, who felt unsafe in the neighborhood or transit environment, were between the ages of 25 and 44 years. The results were analyzed in a more qualitative form, by an assessment of its reasonableness and feedback with relevant theory that has been presented. This led to the conclusion that there are differences in people’s perceived safety, which can be explained by its individual characteristics like gender and age. / En stad anses vara trygg när människor kan röra sig fritt utan att vara rädda att utsättas för brott av något slag. CPTED är ett sätt att jobba med brottsprevention i samhället. Trots att trygghet och säkerhet är två säregna begrepp, kan de samverka med varandra vid arbetet mot ett mer hållbart samhälle. Denna kandidatuppsats undersöker huruvida människors upplevda trygghet, rörande allmän oro, är fördelad mellan män och kvinnor i Stockholm. Vidare undersöks också trygghetskänslan inom den kvinnliga könsgruppen, med avseende på ålder. Denna undersökning har genomförts i form av en kvantitativ analys, vilken baserades på data från Stockholms trygghetsmätning år 2014. Resultaten visade att den upplevda tryggheten generellt sett var väldigt låg hos invånarna i Stockholm. Vid alla utom ett av de undersökta fallen, var andelen kvinnor som uppgett sig vara otrygga större än andelen män. De flesta kvinnor som kände sig otrygga i bostadsområdet respektive transit miljön var mellan 25-44 år. Resultaten analyserades i form av en mer kvalitativ karaktär, genom utförandet av en rimlighetsbedömning och återkoppling till relevant teori om trygghet. Detta ledde till slutsatsen att det finns skillnader i människors upplevda trygghet, som kan förklaras av dess individuella egenskaper såsom kön och ålder.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-230760 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Norio, Sofia |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds