This thesis is about organized riding as an arena for girls' leisure activity, in which they create a specific identity. My aim was to interpret and analyze the way girls create meaning out of the social and cultural context of the riding school. Particular focus is put on how gender is constructed through activities and actions within the discourses revealed through language, rules and symbols. My questions of research are: What does the cultural practice in the stable look like? What dimensions are important for the girls' identity creation? How do the girls position themselves through action, language and symbols? Which gender positions are available? Which positions are valued and not valued within the stable? How do their positions in the stable differ from what they see as their positions at school?Theoretically I rely on a social constructive perspective and with my interest focused on which ideal, norms and values the girls have to relate to. For my analyzes I use theoretical writings by Foucault, Butler and Skeggs, specially their constructs about power, meaning and materiality. The structure of the stable imposes power on the girls through its discourses. The girls, on the other hand, exert power on the horses and other young people in the stable through their competence and position. Within the space, which emerges and develops through the social interaction the girls together create meaning of their lives in the stable. Materiality is shown through their execution of personal competence, which they gain through the responsibility and leadership over the horse.My empirical data partly consists of personal life stories from the 1950´s up to now told by women at different ages, who had spent considerable time in the stable. I have, also, made observations of and talked to a group of girls, spending their leisure time in a local stable taking care of the horses and riding. A year later I made follow up interviews with the same girls.The data analyzes resulted in three major themes: Meeting the horse, Meeting with the culture and Meeting with people in the stable. Different dimension emerged within these themes important for my understanding of how the girls positioned themselves in the stable. The girls' interaction with the horse is what makes riding different from other leisure activities. Since the horse is not safe to handle the girls need to be determined, distinct and ready to take action. Through this they create a self image of courage, action and determination. The legitimacy of the culture is shaped by the discourses: Responsibility and Work, Care giving and Military discipline. Through these the girls learn that the milieu with horses means hard work and severe challenges, which they are expected to manage. In return they are seen and look upon themselves as industrious and responsible persons. The theme Meeting people focuses on the social encounters, which occur in the riding school. Being with their friends in the stable is central. Homo-social friendship is more important than heterosexual play. The girls consider themselves different from other girls outside the stable. They called themselves "not abashed" as they did not care about appearance. They had the opportunity to handle gender expectations of the society in a different way. My conclusion is that girls in the stable have a place where they can create a gender identity, which is wider than the traditional norms about how girls should behave and look. In this place their drive to take action and be in the lead gets a meaning, they are heroes in a non compromise world. / Denna avhandling handlar om ridskolan som arena för identitetsskapande processer hos flickor. Avsikten har varit att studera vad meningsskapande praktik i stallmiljön betyder för dem; på vilket sätt de påverkar och påverkas av miljön. Särskild tonvikt har lagts på hur genus konstrueras genom aktivitet och handlingar samt vilka diskurser som får sitt uttryck genom språk, regler och symboler. Syftet med studien är att tolka och analysera meningsskapande inom den sociala och kulturella kontext som en ridskola utgör. Mina forskningsfrågor är: Hur ser praktiken ut i stallet? Vilka deltar och på vilket sätt? Vilka dimensioner i verksamheten är betydelsefulla för flickornas identitetsskapande? Hur positionerar sig flickorna genom handling, språk och symboler? Hur skapas genuspositioner inom ramen för den praktik som ridskolan erbjuder? Vilka ideal, normer och krav har flickorna att förhålla sig till? Vilka positioner är önskvärda och inte önskvärda i stallkulturen? På vilket sätt skiljer sig deras position i stallet med deras upplevda position i skolan? Min teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistiskt och med intresset för vilka ideal, normer och värderingar flickorna har att förhålla sig till i stallmiljön. För analysen har jag använt mig av teoretiskt resonemang hos Foucault, Butler och Skeggs, där makt, mening och materialitet varit viktiga begrepp. Stallstrukturen utövar makt på flickorna i kraft av sina diskurser. De har i sin tur utrymma att utöva makt i kraft av sitt tolkningsföreträde gentemot hästen och mot andra ungdomar i stallet. Meningsskapande sker i det handlingssutrymme som uppstår och utvecklas i den sociala gemenskapen. Materialitet visar sig i att deras praktiska ansvar och ledarskap över hästen blir till en personligt upplevd kompetens. Det empiriska materialet består dels av personliga berättelser från 50- talet till nutid av kvinnor som varit aktiva i stallet under sin ungdomstid, dels av observationer under 2 månader av en grupp flickor på en ridskola samt uppföljande intervju efter ett år. Samtliga flickor och kvinnor hade tillbringat mycket av sin fritid i stallet Min ambition har varit att studera vad flickorna själva har uppfattat som betydelsefull i sin vistelse på ridskolan. Det empiriska materialet analyseras under tre teman: möte med hästen, möte med kulturen och möte med människorna. I dessa beskrivs de dimensioner som var betydelsefulla för att förstå hur flickorna positionerade sig i stallet. Resultatet visar att det är flickornas förmåga att interagera med hästen som gör att ridning skiljer sig från andra fritidsintressen. Hästens inte helt ofarliga karaktär gör att flickorna tvingas bli tydliga och bestämda, vilket gör att en självbild av handling, mod och tydlighet utvecklats. Legitimitet i kulturen skapas av olika diskurser, som jag kallar Ansvar och arbetets diskurs, Omsorgsdiskurs och Den militära diskursen. Via dessa lär sig flickorna förstå att miljön med hästar innebär hårt arbete och utmaningar som de förväntas klara av, vilket de också gör. I gengäld bli de uppfattade och uppfattar sig själva som driftiga och ansvarsfulla. Möte med människorna lyfter fram den sociala gemenskap som ridskolan erbjuder. Umgänget med andra var betydelsefullt. Det finns utrymme för kvinnlig identifikation. Homosocial gemenskap är viktigare än heterosexuellt spel. Flickorna skiljde sig gentemot andra flickor utanför stallet. De betraktade sig som "obrydda". Med det menade de att de stod emot traditionella förväntningar på hur flickor ska uppträda och vara. De hade investerat i subjektpositioner där de uppfattade sig själva som ledare; handlingskraftiga och kompetenta. Slutsatsen är att flickorna i stallet har utrymme att skapa subjektpositioner som ger vidgat genusutrymme. Detta får betydelse för deras upplevda känsla av handlingskraft och ledarförmåga, de är hjältar i en kompromisslös värld. / Godkänd; 2007; 20070924 (biem)
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-26390 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Forsberg, Lena |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Innovation och Design, Luleå |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Licentiate thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Licentiate thesis / Luleå University of Technology, 1402-1757 ; 2007:43 |
Page generated in 0.0023 seconds