Bakgrund: Den moderna palliativa vården har inneburit en möjlighet för anhöriga att bli mer delaktiga i vården av närstående, vilket har ökat patienters livskvalitet. Trots att anhöriga upplever en stor meningsfullhet i att ta hand om sina närstående innebär det ofta även en försämring i deras livskvalitet med stort emotionellt lidande. Det är av stor vikt att anhöriga får stöd inför den förändrade livssituationen, och det finns ett stort behov av evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att stötta anhöriga i nöd. Syfte: Att uppdatera kunskapsläget för hur anhörigas livskvalitet påverkas utav att vårda närstående med cancer i ett palliativt skede, och presentera aktuella evidensbaserade stödåtgärder ur ett salutogent perspektiv. Metod: En litteraturstudie med deduktiv ansats. WHOQOL domäner och Antonovskys KASAM användes som teoretisk referensram i resultatanalysen. Resultat: Tolv studier genomgick granskning och analys. Resultatet visade att anhöriga oftare lider av psykisk ohälsa, jämfört med övriga befolkningen. Det var vanligt med ångest, depression, anticipatorisk sorg samt psykisk utmattning till följd av anhörigbörda och belastning. Interventioner i form av psykoedukativa, coping- samt existentiellt inriktade program har visat sig kunna reducera anhörigas mentala stress och öka deras beredskap och kompetens att vårda närstående. Slutsats: Evidens visar att anhörigas livskvalitet påverkas negativt av att vårda döende närstående. Interventionsstudier har gjorts i form av psykoedukativa, coping- samt existentiellt inriktade program med syfte att stödja anhöriga. Dock finns det fortfarande alldeles för få interventionsstudier och fler modeller efterfrågas, med tanke på anhörigas individuella behov av stöd. / Background: With modern palliative care, its possible for relatives to be more involved in the care for their loved ones, wich has increased patient quality of life. Even though relatives often experience o great meaningfulness with their task as caregivers, it also makes an impact on their quality of life, resulting in caregiver distress. It is of utmost importance that caregivers get all the support they need when they face this new challenge - to give care to their loved one. There is a call for more evidence based support programs for caregivers in need. Objective: Knowledge update in the quality of life of caregivers of palliative cancer patients and to present evidencebased supportprograms from a salutogenic perspective. Method: Literature review with a deductive approach. The WHOQOL domains and Antonovskys sense of coherence was used as a theoretical framework in the results analysis. Results: Twelwe studies were reviewed and analysed. Results show that caregivers more often experienced poor mental health compared to normative data in the population. Caregivers often had anxiety and depressive disorders, anticipatory grief and was psychologically distressed due to caregiverburden and cargegiver strain. Current science suggest psycho-educational-, coping skills- and existential behavioural programs to reduce mental stress and increase the caregiving prepardeness and competence. Conclusions: Evidence show that caregivers experience a decrease in their quality of life. Even though psycho-educational-, coping skills- and existential behavioural interventions to support caregivers has shown positive effects, the range of models reamins narrow in relation to caregiver individual needs.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-270559 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Sobhani Marani, Petra, Safa, Mozhdeh |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds