Sammanfattning Syftet med den föreliggande litteraturstudien var dels att beskriva hur faderlig postpartumdepression påverkade familjens livssituation samt att beskriva vilka tecken och riskfaktorer som fanns för faderlig postpartumdepression. Empiriska vetenskapliga artiklar söktes i databasen Medline (PubMed) och fjorton artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades avseende urval och bortfall och tabeller över studiernas metod- och resultatbeskrivning sammanställdes. I den föreliggande studiens resultat framkom att en ökad risk för ”parsjuklighet” fanns och även barnen påverkades, då barn till deprimerade fäder i högre grad riskerade att drabbas av temperamentsproblem. Deprimerade fäder upplevde det svårare att hantera sitt barns temperament. Fäderna blev mer irriterade och hade mindre tålamod för barnet vilket gav färre positiva föräldra-barn interaktioner, vilket i sin tur påverkade barnens vokabulära utveckling negativt. I den föreliggande studiens resultat framkom även att fadern kan uppvisa känslomässiga yttringar i form av exempelvis irritation och ilska som tecken på postpartumdepression samt att prenatal depression var en riskfaktor för fadern att drabbas av postpartumdepression. Ingen av de granskade studierna bedömdes ha låg kvalitet och endast två studier bedömdes ha medelkvalitet efter utförd granskning. Författarna till föreliggande studie anser att depression hos fadern bör identifieras och uppmärksammas eftersom tillståndet inte bara kan få konsekvenser för partnern utan även för barnets välbefinnande och utveckling. Nyckelord: Faderlig postpartumdepression, Familj, Livssituation, Riskfaktorer, Förebygga. / Abstract The purpose of this literature study was partly to describe how paternal postpartum depression effects the life situation of the family and to decribe which signs and risk factors that exist for paternal postpartum depression. Empirical articles were searched in Medline database (PubMed) and fourteen articles were selected. The articles were reviewed for quality regards the selection and dropping. Tables of the articles method and result description was compiled. Result of the present study revealed that an increased risk of "couple morbidity" existed and even the children were affected. Children of depressed fathers were more likely to have temperament problems. Depressed fathers felt difficulties in dealing with their childs temperament. The fathers became more irritable and had less patience for the child which resulted in fewer positive parent-child interactions, which in turn affected the children's vocabulary development negatively. The results of the present study also revealed that the father may display emotional expressions in the form of irritation as well as anger as a sign of postpartumdepression and that prenatal depression was a risk factor for the father to suffer from depression. After performed review none of the selected studies were judged to have low quality and only two studies were judged to have medium quality. The authors of the present study consider that depression in the father should be identified and addressed, since depression not only can have consequences for the partner but also on the child's welfare and development. Keywords: Paternal postpartum depression, Family, Life situation, Risk factors, Prevention.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-10924 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Cordova, Viktoria, Andersson, Linn |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds