Om eller när en person drabbas av ohälsa, orsakad av exempelvis sjukdom eller olyckshändelse kan känslan av hopp vara en styrka som bidrar till att klara av situationer som kan upplevas svåra eller krävande. Hopp beskrivs som ett mångdimensionellt begrepp och kan vara en nödvändig del i anpassningen till en ny situation. Transition innefattar processen i en förändring hos människor som av olika anledningar drabbas av ohälsa, där hoppet är en väsentlig del. Hopp kan upplevas på olika sätt, därför finns det ett värde om vårdpersonal kan ge personcentrerad omvårdnad, en individuellt utformad vård. Litteraturöversiktens syfte är att beskriva personers upplevelser av hopp vid olika tillstånd av ohälsa. En kvalitativ ansats valdes där 10 artiklar inkluderades. En analys genomfördes av datan enligt Fribergs fem analyssteg. Huvudfynden visar hoppet som en livskraft, dels som aktivt hopp men också passivt och realistiskt hopp. Dessutom kan en drivkraft inom hoppet vara att återfå förlorade förmågor. Det framkommer också att källor till hopp kan vara fysisk utveckling, stöd från omgivningen och en andlig tro. I diskussionen belyses hur sjuksköterskan kan använda realistiskt hopp i omvårdnaden samt hur sjuksköterskan kan anpassa informationen till en person med ohälsa. Upplevelsen av hopp behöver inte vara kopplat till vilken typ av ohälsa en person lider av. Hopp upplevs på liknande sätt av olika människor. / People affected by ill health (caused by sickness, or injury) can believe that the feeling of hope is a strength that contributes to their coping of the situation. Hope can be defined as a multidimensional concept and is often a necessary part of the adjustment or transition process to a new situation. Transition involves the process of change or development in an individual who is suffering from ill health, where hope is an essential part of the process. Hope can be experienced in different ways. Therefore it is of value that health care professionals can provide person-centered care, or also known as individual designed care. The purpose of this literature overview was to present individual’s experiences of hope in various states of ill health. A qualitative approach was chosen with 10 studies examined. After data collection, analysis of these studies, according to Friberg’s five-step analysis, was undertaken. The main findings of the literature overview show that hope for some, is a life force, and is an active condition/state. It has also been shown to be passive and realistic. In addition, having hope can also provide individuals with the opportunity to regain lost abilities. It also appears that the sources of hope can be from; personal physical development, environmental support and spiritual beliefs. The implications for clinical practice highlight how nurses can use realistic hope, to assist in the care of their clients. It also demonstrates how nurses can adapt information to a person with ill health. The clients’ experiences of hope need not be linked to any specific type of illness. Finally, hope is experienced in a similar way by many individuals.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-23554 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Ferm, Sara, Holmertz, Anna |
| Publisher | Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds