Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera tillförlitligheten av informationen som ambulanspersonalen får från sjukvårdens larmcentral. Frågeställningen är i vilken utsträckning utalarmeringsinformationen stämmer överens med vad ambulans personalen gör för bedömningar väl framme på plats hos patienten. Metod: I denna studie användes en deskriptiv och korrelativ design och sambandet mellan de två variablerna utalarmeringsorsak och bedömt tillstånd. Studien inkluderade alla de larm som utalarmerats som prioritet 1A/B under insamlingsperioden, vecka 10 till vecka 18 2012, vilket resulterade i 62 larm. Resultat: Analysen av utalarmeringsorsak och bedömt tillstånd på plats visar en hög grad av överensstämmelse, kappa koefficienten 0.78. Det är enbart fem fall av sextiotvå, cirka 8 % som avviker utan någon rimlig förklaring, det kan därav antas att det medicinska beslutsstödet fungerar bra. Resultatet visar dock att det sker avvikanden när den intervjuande sjuksköterskan får ett larm med en medvetandepåverkad patient vid utalarmeringen. Slutsats: Studien visar att den utalarmeringsinformation som ambulansen får från sjukvårdens larmcentral anses fungera bra vid utalarmeringen av prioritering 1. Dock upptäcktes att det förekommer oförklarliga avvikande utalarmeringar, där det behövs mer forskning för att kunna utvärdera orsaken kring. / Objective: The objective of this study is to evaluate the reliability of the information that the ambulance crew receive from the emergency dispatch center. And in what extent the dispatch information is consistent with the ambulance crew’s evaluation of the patient’s condition. Method: In this study, a descriptive and correlative design and the relationship between two variables, emergency dispatch and assessed condition, and how well these were consistent with each other were evaluated. The study included all alarms that were dispatched as a priority 1A/B during the data collection period that lasted between week 10 to week 18 2012. This resulted in sixty-two alarms from the emergency dispatch center and the assessments made by the ambulance crew. Results: The analysis of the emergency dispatch and the assessed condition on the seen shows a high level of agreement, kappa coefficient 0.78. There are only five cases of sixty-two, about 8 % that’s without reasonable explanation. It can be assumed that the medical dispatch support tool works well. The result also shows that it sometimes occur mistakes when the interviewing nurse at the medical dispatch center had a patient whit impaired consciousness. Conclusion: The study shows that the dispatch information received from the emergency dispatch center should be considered to work well when dispatching priority 1 alarms. Furthermore, it was discovered that there are unexplained divergent dispatches, where more research is needed to evaluate the occurred mistakes.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-179357 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Vännström, Erik |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds