A comparative study on existing shafts of the paint brush has been carried out within this thesis project. The comparative analysis was performed regarding ergonomics and how the design of the shaft in terms of shape affects the user. By looking at several shafts with different designs, product design can be linked to the user and increase the possibilities for a good working environment through a better tool. A central part of the work is the case study conducted to investigate the target audience using brushes for everyday use, namely the painters. The painters’ grip and movement pattern could be mapped through observation. Movement patterns were analysed in relation to the different shapes on the brushes to study possible relationships between shape and ergonomics. The observation was followed by an evaluation where the painters evaluated the shapes of different brush shafts. The evaluation was carried out by the painters, who were to estimate the different brush shafts as better, equal or worse than the study's reference object. In this way, the subjective experience of the painters could be captured. In order to verify the observed results and to supplement the study with objective measurements, an experiment was also conducted in a movement laboratory. Through the experimental study, differences in the movements of the painter and the amount of muscle activity in the use of the various forms could be recorded. The conclusion reached by the study is that the movement pattern of the painters, in terms of ergonomics, is not affected by the shape of the brush shaft. This is proven by the results from both the observation and the measurements that were made during the motion analysis. Some variation could be seen in the motion analysis, but these deviations were so small that no direct conclusions could be drawn. Neither could the study prove any major differences in the amount of muscle activity between the different forms of the brushes. It may be possible to assume that the muscle of the thumb was activated somewhat more when using one of the brushes. However, this result is uncertain and must be investigated and analysed more thoroughly before any conclusion can be drawn. Regarding the painters’ grips, the observation in the study gave clear answers. Roughly 90% of the time, the painters choose to use the thumb grip when handling the paintbrushes. Despite this lack of difference in both measurement data and observation, the painters themselves felt that the different shapes provided different conditions for better or worse ergonomics. This shows that there is a difference and that the painters themselves can more easily describe this difference than technology or an observer can. One of the brush shafts included in the study was estimated by all painters in the focus group as better than the reference object. Two other brush shafts in the study were estimated, by four out of five painters, to also be better than the reference object. The conclusion is therefore that three of the types of bush shaft studied excels and are appreciated more based on ergonomic aspects of the study´s focus group. However, before the results can be generalized, a more extensive study needs to be carried out on a larger focus group. / Inom ramen för detta examensarbete har en jämförande studie av befintliga skaft hos lackpenseln genomförts. Den jämförande analysen skedde med avseende på ergonomi och hur skaftets utformning vad gäller form påverkar användaren. Genom att titta på flera skaft med olika design kan produktdesign kopplas till användaren och öka hens möjlighet till god arbetsmiljö genom ett bättre verktyg. En central del i arbetet är den fallstudie som genomförts för att undersöka den målgrupp som använder penslar till vardags, nämligen målarna. Målarnas grepp samt rörelsemönster kunde genom observation kartläggas. Rörelsemönster analyserades i relation till penslarnas olika former för att studera eventuella samband mellan form och ergonomi. Observationen kompletterades med en utvärdering där målarna värderade de olika penselskaftens former. Värderingen genomfördes genom att målarna fick skatta de olika penselskaften som bättre, lika bra eller sämre än studiens referensobjekt. På detta sätt kunde målarnas subjektiva upplevelse fångas in. För att verifiera de observerade resultaten, samt för att komplettera studien med objektiva mätvärden, genomfördes även ett experiment i ett rörelselaboratorium. Genom experimentstudien kunde olikheter i målarens rörelser samt mängd muskelaktivitet vid användandet av de olika formerna registreras. Den slutsats studien kommit fram till är att rörelsemönstret hos målarna, vad gäller ergonomi, inte påverkas av formen på penselskaftet. Detta bekräftas av resultatet från både observationen och de mätningar som genomfördes vid rörelseanalysen. Vissa variationer kunde ses vid rörelseanalysen men dessa avvikelser är så små att inga direkta slutsatser kan dras. Någon större skillnad i mängden muskelaktivitet mellan de olika formerna på penslarna kunde studien heller inte påvisa. Möjligen kunde man ana att tummens muskel aktiverades något mer vid användandet av en av penslarna. Detta resultat är dock osäkert och måste undersökas och analyseras mer noggrant innan någon slutsats kan dras. När det gäller de grepp som målarna använder sig av ger observationen i studien tydliga svar. Till närmre 90% av tiden väljer målarna att använda sig av tumvecksgreppet när lackpenseln hanteras. Trots denna brist på skillnad i resultat vid både experimentstudien och vid observationen upplevde målarna själva att de olika formerna gav olika förutsättningar till bättre eller sämre ergonomi. Detta vittnar om att det trots allt finns en skillnad och att målarna själva lättare kan beskriva denna skillnaden än vad tekniken eller någon utomstående kan. Ett av de penselskaft som ingick i studien skattades av samtliga målare i fokusgruppen som bättre än referensobjektet. Två andra penselskaft i studien skattades av fyra av fem målare även de som bättre än referensobjektet. Slutsatsen är därför att tre av de undersökta formerna sticker ut och uppskattas mer utifrån ergonomiska aspekter av studiens fokusgrupp. Innan resultatet kan generaliseras behöver dock en mer omfattande studie genomföras på en större fokusgrupp.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-36315 |
| Date | January 2017 |
| Creators | wadman, christoffer, Videfors, Karin |
| Publisher | Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Maskinteknik, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Maskinteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds