The main objective of this licentiate thesis is to describe and analyse how personnel and managers within social welfare departments and county council experience that cooperation works. Focusing on the cooperation which has occurred within four projects connected to work within psychiatric care as well as the care of substance users, between the year 2004 and 2009. These four projects comprise the thesis' case studies and have the names (I) Socialtjänsten i samverkan, (II) Miltonprojektet, (III) Case management, and (IV) Prisma. The interviews and questionnaires conducted during these projects provide the empirical data. The thesis describes how changes within the public sector engender the necessity for cooperation between organisations that have different areas of responsibilities. From the background from these changes and new institutional organisational theory how the good idea that exists about cooperation are received and implemented in the practical work of organisations is discussed and analysed. The results of the case studies indicate that ideas about cooperation are implemented in different ways and from different prerequisites. Of importance are which form of cooperation and which way of organising cooperation is selected by those that implement cooperation in the organisation. Even the cooperation that occurs and develops between those that cooperate has an affect. This relationship is facilitated when there trust exists between those that cooperate. The ideas about cooperation are usually implemented from the top, for example through project financing by the state, via the managers of organisations and down through the organisation. Of interest of this thesis is that there are examples where personnel initiate cooperation. When cooperation is initiated by personnel it creates room for personnel to form cooperation and alternative ways to support cooperation work for manager. Organisations that according to new institutional theory find themselves in the same organisational field tend to become more like one another. Through cooperation in project form, joint meetings, education, integration of the activities and such this homogenisation occurs. In those case studies where an integration of the common work has occurred, at the same time as those which cooperate become more like each other boarders to other organisations emerge. In the result it emerges that there is an attempt to be more like each other among those who cooperate at the same time as they want to be unique and have a specific organisation identity. Rounding off, The Art of Cooperation is about understanding that the ideas concerning cooperation are transferred from, for example the state to practice. The exception consists of Prisma, where the ideas about cooperation are implemented by the personnel and not by the managers. The ideas will be translated and edited by those that work in organisations and that there are ways for personnel and managers to act and relate to cooperation in practice which can promote the good ideas about cooperation, depending on a supporting structure for cooperation but even on the way that actors relate with cooperation where trust facilitates it. / Det övergripande syftet med licentiatuppsatsen är att beskriva och analysera hur personal och chefer från socialtjänst och landsting upplever att samverkan fungerar. I fokus är den samverkan som har skett i fyra projekt med anknytning till arbete inom psykiatrin eller missbrukar- och beroendevården mellan år 2004 och år 2009. Dessa projekt utgör uppsatsens fallstudier och benämns (I) Socialtjänsten i samverkan, (II) Miltonprojektet, (III) Case management, samt (IV) Prisma. Det empiriska materialet har hämtats från projekten genom intervjuer och genom en enkät. Uppsatsen beskriver hur förändringar inom den offentliga sektorn har medfört en nödvändighet av samverkan mellan organisationer som har olika ansvarsområden. Mot bakgrund av dessa förändringar och nyinstitutionell organisationsteori diskuteras och analyseras hur den goda idén som finns om samverkan tas emot och införlivas i organisationernas praktiska arbete. I resultatet av fallstudierna framkommer att idén om samverkan införs på skilda sätt och från skilda förutsättningar. Av betydelse är vilken form av samverkan och vilket sätt att organisera samverkan som väljs av dem som inför samverkan i organisationens praktik. Även den samverkan som sker och utvecklas mellan dem som samverkar har betydelse. Denna relation underlättas när det finns ett uppbyggt förtroende mellan dem som samverkar. Idén om samverkan införlivas vanligtvis uppifrån, genom till exempel statliga projektmedel, via organisationernas chefer och vidare ned i organisationen. Intressant i uppsatsen är att det finns exempel där samverkan initieras av personalen. När samverkan initieras av personalen medför det ett handlingsutrymme för personalen att utforma samverkan och det medför andra sätt att stödja samverkansarbetet för cheferna. Organisationer som enligt nyinstitutionell teori befinner sig inom samma organisatoriska fält tenderar att bli mer lika varandra. Genom samverkan i form av projekt, gemensamma träffar, utbildningar, integrering av verksamheten och så vidare sker denna homogenisering. I de fallstudier där en integrering av det gemensamma arbetet har skett, blir de som samverkar mer lika varandra samtidigt som gränser skapas mot andra organisationer. I resultatet redogörs för en strävan att bli mer lika varandra mellan dem som samverkar samtidigt som de vill vara unika och ha en egen specifik organisationsidentitet. Redogör för det där resultatet visar framkommerSammanfattningsvis handlar konsten med samverkan således om att förstå att idéer om samverkan överförs till exempel från staten till praktiken. Undantaget är Prisma där idén om samverkan inte införs av cheferna i organisationen utan av personalen. Idéerna översätts och redigeras av dem som arbetar i organisationerna och det finns sätt för personal och chefer att handla och förhålla sig till samverkan i praktiken som kan främja den goda idén om samverkan, vilket beror på om det finns en stödjande struktur för samverkan men även på det förhållningssätt som aktörerna har till samverkan där förtroende underlättar samverkan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-17072 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Eliasson, Benitha |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Arbetsvetenskap, Luleå |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Licentiate thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Licentiate thesis / Luleå University of Technology, 1402-1757 ; |
Page generated in 0.0161 seconds