Return to search

Lyckat projektledarskap i praktiken inom systemutvecklingsprojekt.

Projektledarskap är en företeelse som är relativt ny bland olika verksamheter i samhället, vilket medfört att mycket lite forskning finns inom detta område. Projektarbetsformen blir vanligare och vanligare bland olika verksamheter, speciellt bland IT-företagen. Detta beror främst på att projektarbetsformen medför kortare ledtider från analys till resultat. Att agera som projektledare för ett projekt är en uppgift som inte alltid är helt lätt. Det är oftast projektledaren som får ta konsekvenserna av att projektet inte gav ett tillfredsställande resultat. Få av dagens systemutvecklingsprojekt uppfyller de kriterier som avgör om ett projekt är lyckat eller ej. Dessa kriterier är att projektet skall vara färdigt i rätt tid, hållit sig inom kostnadsramarna och gett den funktionalitet som önskades. I rapporten tas olika kriterier fram för hur projektledaren skall agera för att ett projektledarskap skall kunna anses som lyckat. Utefter dessa kriterier skapas en mall som visar vilka egenskaper och förhållningssätt litteraturen anser en projektledare skall inneha. Denna mall används sedan för att jämföra verkligheten med teorin. I min studie kommer jag att undersöka hur olika projektledare agerar gentemot projektgruppen och projektets intressenter för att åstadkomma ett lyckat projektledarskap. Studien innefattar även projektledarens agerande gentemot sig själv, dvs granskning av sitt eget arbete för att förbättra projektledarskapet. Min undersökning har skett på sex olika företag: IT-strategiska Förvaltningen i Västra Götalandslän, GTS (vilka driver sina egna systemutvecklingsprojekt), Cap Gemini, Mandator, WM-data och Enator (vilka är datatjänsteföretag). Utifrån min undersökning har jag kommit fram till att projektledarna agerar på olika sätt i sitt projektledarskap. De sociala delarna, dvs mänskliga relationer är projektledarna mycket framgångsrika på. De mer strukturella delarna, dvs uppföljning och återkoppling av projekten är oftast mer bristfälliga. Ofta är dock projektledarna styrda av företagets metoder vilket inte sällan medför att projektledarna inte kan genomföra vissa delar som de anser viktiga.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-326
Date January 1999
CreatorsGerner, Stefan
PublisherHögskolan i Skövde, Institutionen för datavetenskap, Skövde : Institutionen för datavetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/postscript, application/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0014 seconds