Antalet personer med diagnosen depression ökar och kommer inom några år att vara den näst största folksjukdomen i världen ur handikappande synpunkt. I Sverige räknar Socialstyrelsen med att fem procent av befolkningen någon gång under sin livstid drabbas av depression. Som verksam psykodynamiskt inriktad terapeut är det idag extra viktigt att ha vetenskapligt stöd för sitt arbete då det återkommande framförs åsikter om att andra terapiinriktningar är effektivare. Uppsatsen visar några utvecklingsteoretiska exempel som grund för psykodynamiska inriktad terapi. Den innehåller också en kvalitativ studie som redovisar resultatet av några verksamma psykodynamiskt inriktade terapeuters fokus vid behandling av depression. Resultatet visar att psykodynamiskt utbildade terapeuter tror på och fokuserar på det de har fått utbildning i. De dagtingar inte med sin förvärvade kunskap genom att ställa upp på kortare terapier eller på former man inte har utbildning i eller tror på. Sammantaget bekräftar man att det främst är kvinnor som söker behandling för depression men att man tror att mängden män som lider av depression är lika stor. Männens sätt att förhålla sig till sina bekymmer tror man uttrycker sig på annat sätt. Överlag ger ingen terapeut uttryck för att det spelar någon roll vilket kön man tillhör för behandlingens resultat utan att det mer beror på personerna och relationen mellan terapeut och patient.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-42203 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Hultin, Gunnar |
| Publisher | Umeå universitet, Psykoterapi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds