Syftet med denna studie var att undersöka Instagramanvändares inställningar och attityder till representationen av mänskligt lidande på plattformen Instagram. Tidigare forskning inom samma genre har fokuserat på liknande aspekter kring mänskligt lidande i media. Denna studie tar ett nytt grepp genom att fokusera specifikt på Instagrams roll i denna representation och undersöker hur både plattformen och avsändaren påverkar användarens attityder till mänskligt lidande. I detta sammanhang formulerades tre centrala frågeställningar enligt följande. Hur upplever Instagramanvändare representationen av mänskligt lidande på Instagram? Samt, hur uppfattas olika kommunikativa strategier för att porträttera mänskligt lidande från olika typer av representanter på Instagram? Och slutligen, Hur uppfattar Instagramanvändare att plattformen Instagram och typ av avsändare påverkar representationen av mänskligt lidande? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta individuella användare av Instagram. Studien strävade efter att få en djupgående förståelse för användarnas attityder och upplevelser relaterade till ämnet. Intervjuerna erbjöd rika insikter i hur olika avsändare ser på bilder och texter som porträtterar mänskligt lidande, och hur dessa element samverkar för att forma deras uppfattningar. En viktig del av studien är dess teoretiska ramverk, som kombinerar retorik, sociala-medie logik och de teoretiska begreppen compassion fatigue och distant suffering. Compassion fatigue hänvisar till en minskad förmåga att känna empati efter upprepade exponeringar för andras lidande, medan distant suffering handlar om att uppleva andras lidande på avstånd. Genom att applicera dessa teorier har studien kunnat belysa nyanserade aspekter av hur mänskligt lidande uppfattas på Instagram. Resultaten visade att användarnas reaktioner varierade beroende på flera faktorer. Vissa respondenter betonade bildens betydelse i ett inlägg, medan andra lade större vikt vid den medföljande texten. Dessa uppdelningar visar att både visuella och textuella element är viktiga för att kommunicera ut budskap på Instagram. Många respondenter uttryckte en preferens för inlägg som var tydliga och konkreta, och som kommunicerar sitt budskap direkt och effektivt. Detta understryker vikten av att skapa engagerande och lättförståeligt innehåll på plattformen. Studien fann också att användarnas förväntningar och tolkningar av inlägg om mänskligt lidande påverkas av både avsändaren och plattformen. Till exempel kan ett inlägg från en välkänd organisation med hög trovärdighet uppfattas som mer autentiskt och trovärdigt, vilket kan påverka användarens emotionella respons. På samma sätt kan Instagrams visuella och interaktiva natur förstärka eller försvaga användarens reaktioner på lidande beroende på hur innehållet presenteras. Sammantaget har denna studie bidragit med värdefulla insikter i hur mänskligt lidande representeras på Instagram. Genom att förstå dessa dynamiker kan kommunikatörer och organisationer bättre anpassa sina strategier för att effektivt nå ut till och engagera sina målgrupper. Studien belyser även behovet av vidare forskning för att utforska dessa fenomen i andra sociala medieplattformar och i olika kulturella kontexter, för att få en ännu djupare förståelse av hur digitala medier formar vår uppfattning av mänskligt lidande i dagens samhälle. / The purpose of this study was to examine Instagram users' attitudes and perceptions regarding the representation of human suffering on the platform. Previous research in the same genre has focused on similar aspects of human suffering in the media. However, this study takes a new approach by specifically focusing on Instagram's role in this representation and investigates how both the platform and the sender influence users' attitudes toward suffering. In this context, three central research questions were formulated as follows: How do Instagram users perceive the representation of human suffering on Instagram? Also, how are different communicative strategies for portraying human suffering perceived by different types of representatives on Instagram? And finally, How do Instagram users perceive that the Instagram platform and type of sender influence the representation of human suffering? To answer these questions, qualitative interviews were conducted with eight individual Instagram users. The study aims to gain an in-depth understanding of users' attitudes and experiences related to the topic. The interviews provided rich insights into how different senders view images and texts portraying human suffering and how these elements interact to shape their perceptions. An important part of the study is its theoretical framework, which combines rhetoric, social media logic, and the theoretical concepts of compassion fatigue and distant suffering. Compassion fatigue refers to a diminished ability to feel empathy after repeated exposure to others' suffering, while distant suffering is about experiencing others' suffering from a distance. By applying these theories, the study has been able to illuminate nuanced aspects of how human suffering is perceived on Instagram. The results showed that users' reactions varied depending on several factors. Some respondents emphasized the importance of the image in a post, while others placed greater emphasis on the accompanying text. These divisions show that both visual and textual elements are important for communicating messages on Instagram. Many respondents expressed a preference for posts that were clear and concrete, and that communicated their message directly and effectively. This underscores the importance of creating engaging and easily understandable content on the platform. The study also found that users' expectations and interpretations of posts about human suffering are influenced by both the sender and the platform. For example, a post from a well-known organization with high credibility may be perceived as more authentic and credible, which can affect the user's emotional response. Similarly, Instagram's visual and interactive nature can enhance or diminish users' reactions to suffering depending on how the content is presented. Overall, this study has provided valuable insights into how human suffering is represented and perceived on Instagram. By understanding these dynamics, communicators and organizations can better tailor their strategies to effectively reach and engage their target audiences. The study also highlights the need for further research to explore these phenomena on other social media platforms and in different cultural contexts, to gain an even deeper understanding of how digital media shape our perception of human suffering in today's society.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-100529 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Enqvist, Vilma, Hartonen, Emma |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds