Syftet med vår uppsats är att får djupare förståelse för vad som påverkar konsumenter när de ställs inför valet huruvida de skall köpa rättvisemärkta varor eller inte. För att få denna djupare förståelse har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat 15 personer. Vi har valt att använda oss av en blandning av induktivt och deduktivt angreppssätt, den gyllene medelvägen. Vi valde att blanda dessa två angreppssätt då vi fann det svårt att endast använda oss utav det ena sättet. Intervjuerna var semistrukturerade och frågorna var konstruerade utifrån de teorier som vi valt att använda oss av. Det tämligen omfattande teoriavsnittet täcker in teorier kring vad som påverkar kunden i dennes köpbeslut. Teoriavsnittet avslutas med en modell där vi sammanfattningsvis försöker åskådliggöra vad som påverkar konsumenten. När vi sedan analyserat vårt empiriska material så valde vi att använda oss av ett fenomenologiskt tillvägagångssätt. Det finns en mängd olika modeller att välja mellan då man skall tillämpa fenomenologisk tolkning. Vi har valt att använda oss utav en sexstegsmodell som presenteras av Kvale. Anledningen till att vi valt detta sätt att arbeta var att vi ansåg detta vara det bästa sättet att närma sig ett så omfattande material. Dessutom passar det bra in på vårt hermeneutiska synsätt, då detta ger oss gott om utrymme för egna tolkningar. Vi har kommit fram till att det är framförallt tre saker som styr huruvida en konsument ska köpa en Rättvisemärkt produkt eller ej. Det är information, pris och vanor som har störst betydelse. Särskilt informationen har visat sig vara avgörande för konsumentens val. Detta är något som i stort sett samtliga respondenter delar, ett behov av information om Rättvisemärkt. Vad gäller priset visade det sig att vi hade underskattat prisets betydelse eftersom vi inte hade tagit med det i vår teorimodell. Vanans makt visade sig även den ha betydelse särskilt för den äldsta gruppen konsumenter. I alla våra grupper fanns det någon respondent som var ovillig till att byta en viss produkt som de använde. Avslutningsvis diskuterar vi våra resultat och hur Rättvisemärkt skall arbeta för att kunna nå ut till fler konsumenter och således öka försäljningen. Vårt resonemang rör sig mycket kring information eller brist på information, vilket var ett centralt tema hos många respondenter. Vi ger förslag på hur Rättvisemärkt skall kunna nå ut till en större andel av befolkningen. Vi försöker också i denna del att koppla de tre olika temana till varandra och se hur de kan tänkas hänga ihop. Vidare gör vi ett försök att beskriva vad som har hänt och hur Rättvisemärkt har utvecklats under den tid som vi arbetat med uppsatsen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-22434 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Söderman, Mikael, Östling, Matts |
| Publisher | Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0122 seconds