Denna uppsats handlar om rörelsen Anonyma Alkoholister som grundades 1936 i USA. Grundarna, William Griffith Wilson och Robert Holbrook Smith var två alkoholister som tidigare fått hjälp till självhjälp av de evangelikala Oxford-grupperna, men ingen av dem hade lyckats tillfriskna eller behålla sin nykterhet. När de möttes på ett bibliotek och samtalade med varandra kom de till insikten om att först genom att hjälpa en annan individ kan man fullt ut börja processen med att hjälpa sig själv. Med hjälp av de principer som de tillägnat sig under sina år i Oxford-gruppen byggde de tillsammans med kristna andliga ledare från olika samfund, forskningsresultat i psykologi och psykiatri, präster, pastorer, läkare, psykologer och övriga eldsjälar upp en modell i tolv steg för att hjälpa människor att andligt, kroppsligt och psykiskt tillfriskna från alkoholism. Denna modell har än idag visat sig vara mycket effektiv. Denna uppsats undersöker och tydliggör Anonyma Alkoholisters kristna rötter och dess gudsbild såsom dessa beskrivs i rörelsens primärkällor som i huvudsak är författade av Bill Wilson. Trots att Anonyma Alkoholister startades upp i en kristen kontext har rörelsen på många platser idag försökt att frigöra sig från sin kristna stämpel. I varje land där Anonyma Alkoholister etablerat sig som rörelse finns ett servicekontor med ett övergripande ansvar för den verksamhet och de olika mötesgrupper som verkar under Anonyma Alkoholisters skyddade namn. Följande citat är hämtat från Anonyma Alkoholisters svenska hemsida: ”Många tror att AA är religiöst. Men AA har ingen anknytning till någon religion. AA måste fungera såväl för den som har en religion, vilken den vara månde, liksom för den som inte vill ha någon. Tack vare att AA inte är religiöst så fungerar AA i 185 länder.” Detta citat speglar på ett tydligt sätt den sekulariseringsprocess som Anonyma Alkoholister har genomgått sedan dess uppkomst i mitten på 1930-talet. För mig är detta en märklig vändning eftersom det var just den ”religiösa omvändelsen” som AA:s grundare betraktade som nödvändig för det fullständiga tillfrisknandet då rörelsen skapades och formades. Uppsatsen undersöker också genom sitt intervjumaterial hur personer verksamma inom den svenska AA-rörelsen idag ser på det kristna arvet och anknytningen till kristendomen samt undersöker hur detta arv värderas i Sverige idag. Uppsatsen intervjumaterial visar på tydliga samband dels mellan hur detta med att ha en personlig tro hjälper individen att få kraft att ta sig igenom processen att tillfriskna från ett långvarigt missbruk av alkohol samt vikten av ha en personlig tro som ett redskap för att uthärda den existentiella ångest som det innebär att leva med missbruksproblematik.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-104259 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Lundmark, Emelie |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds