Syfte: Att beskriva den organisationsförändring som fem röntgenkliniker i Sverige genomgick i samband med att radiologin digitaliserades. Frågeställningar: Hur förändrades antalet genomförda radiologiska undersökningar och undersökningstyper från tidpunkten två år före digitaliseringen till två, fyra och sex år efter digitaliseringen? Hur förändrades antalet arbetade timmar och fördelningen av arbetade timmar mellan de olika personalkategorierna från tidpunkten två år före digitaliseringen till två, fyra och sex år efter digitaliseringen? Hur förändrades arbetsuppgifterna inom och mellan de olika personalkategorierna på röntgenklinikerna efter digitaliseringen? Hur beskriver personal med en nyckelfunktion genomförandet av digitaliseringen och eventuell förändring av arbetet efter digitaliseringen? Metod: Kvantitativ och kvalitativ metod har använts och kombinerats för att besvara studiens frågeställningar. Fem svenska röntgenkliniker ingick i studien och material avseende produktionsutfall samlades in från respektive röntgenklinik. Totalt intervjuades 22 personer, med tre till sex intervjuer per röntgenklinik. Teoretiska ramverk: För att försöka förstå de positiva fynden, avseende utökade antalet undersökningar och minskning av arbetade timmar, efter digitaliseringen, genomfördes vid en av röntgenklinikerna en fallstudie med ytterligare två frågeställningar: Hur genomfördes digitaliseringen? Hur har uppföljningen vad avser arbetsflöden, genomförandet och förändringar i detalj genomförts efter digitaliseringen? Delar av Bramson m.fl. (2005) perspektiv och Kotter och Cohens (2002) framgångsfaktorer har applicerats vid analysen av det resultatet. Resultat: Samtliga röntgenkliniker uppvisade en liten ökning av antalet radiologiska undersökningar, medan datortomografi- och magnetkameraundersökningarna ökade markant under den studerade tiden. Efter digitaliseringen genomförs således fler komplicerade undersökningar, vilket anses ha medfört en kvalitativt bättre och säkrare diagnosticering. Övriga undersökningstyper uppvisar varierande resultat. Vid tre av röntgenklinikerna minskade den totala arbetade tiden, och vid två ökade den. Antalet arbetade timmar ökade för röntgenläkare och röntgensjuksköterskor, men minskade för sekreterare och undersköterskor under den studerade tiden. Generellt utför röntgenläkarna och röntgensjuksköterskorna fler arbetsuppgifter efter digitaliseringen, och många av de traditionella arbetsuppgifterna för sekreterare och undersköterskor har försvunnit eller tagits över av datorn. Bättre tillgänglighet, förhöjd kvalitet och utökad diagnostik, tydligare arbetslistor som styr arbetsflödet, förbättrad ergonomi och miljö samt samordning med andra har möjliggjorts efter digitaliseringen. Utifrån intervjuerna i fallstudien framkom teman som beskriver: information, superanvändare, utbildning, tydliga arbetsflöden och rutiner, personalbehov och motivation, liksom ett tydligt ledarskap som genomsyrat förändringsprocessen. Dessa teman är, enligt Bramson och Bramson (2005) och Kotter och Cohen (2002), viktiga att beakta för att lyckas med en förändring. Konklusion: Ingen av de intervjuade vill återgå till ett analogt arbetssätt. Digitaliseringen har inneburit att mycket förändrats för de berörda personalkategorierna, men fördelarna anses uppväga nackdelarna. För att lyckas med en förändring bör Bramsons perspektiv och Kotters framgångsfaktorer tas i beaktande. / Background: Since Wilhelm Conrad Röntgen’s discovery of X-rays in 1896, radiology has undergone great changes. In Sweden, the process of digitalisation radiology was initiated in the mid 1990s. Aim: To describe the organisational changes that took place in five radiol- ogy clinics in Sweden in connection with the digitalisation of radiology. Study questions: How did the number and type of radiological examinations change when comparing two years before with two, four and six years after digitalisation? How did the number and distribution of hours worked change among different staff categories when comparing two years before with two, four and six years after digitalisation? How did the duties change after digitalisation within and between different staff categories at the radiology clinics? How do staff members in key positions describe the implementa- tion of digitalisation and any changes in their professional prac- tice after digitalisation? Method: Quantitative and qualitative methods were combined in order to answer the study questions. Five Swedish radiology clinics took part in the study, and production outcome data were gathered from each clinic. A total of 22 individuals were interviewed, with three to six interviews per radiology clinic. In order to gain an understanding of the positive results at one of the radiology clinics in terms of the increased number of exami- nations and reduction in the number of hours worked after digitalization a case study was conducted at this clinic, in which two questions were posed: How was the digitalisation carried out? How were workflow, im- plementation and changes followed up in detail after digitalisation? Ele- ments of Bramson and Bramson ́s (2005) perspectives and Kotter and Cohen’s (2002) success factors were applied. Findings: All radiology clinics had a small increase in the number of radio- logical examinations, while computed tomography and magnetic reso- nance imaging examinations increased significantly during the period un- der investigation. Thus, more complex examinations were carried out post digitalisation, a fact considered to have led to qualitatively better and safer diagnoses. The total working time was reduced at three clinics, while two exhibited an increase. The total number of hours worked increased for radiologists and radiographers but decreased for secretaries and assistant nurses. In general, radiologists and radiographers performed more tasks post digitalisation, and many of the traditional duties of secretaries and assistant nurses were eliminated or taken over by the computer. Digitalisa- tion enabled greater access to radiological images and patient data in addi- tion to improved quality and diagnostics of the radiological examination. Digitalisation also allowed a better-controlled workflow, as well as im- proving ergonomics, the environment and the coordination with other clinics. The case study interviews revealed themes describing: information, super users, education, clear work flows and routines, staff needs and motiva- tion as well as clear leadership throughout the change process. According to Bramson and Kotter, these themes are important for successful change. Conclusion: None of the individuals interviewed wished to return to the analogue mode of working. The digitalisation led to great changes for the different staff categories, with the advantages outweighing the disad- vantages. To succeed with change, Bramson’s perspectives and Kotter’s success factors should be taken into consideration.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-49022 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Selim, Marianne |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro : Örebro university |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Licentiate thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Örebro Studies in Medicine, 1652-4063 |
Page generated in 0.0023 seconds