<p>Sammanfattning</p><p>Problem: Revision av uppskattningar är ett aktuellt och relevant område. Det är svårt för revisorer att granska företagsledningens uppskattningar och det är ett revisionsområde förknippat med hög risk. Felaktiga uppskattningar ger en missvisande bild av företaget och det är därför viktigt att revisorer har den förståelse och kunskap som krävs för att granska redovisningen av uppskattningar. Problemområdet mynnar ut i följande problemformulering: Hur kontrollerar revisorer företagsledningens uppskattningar i bokföringen i små och medelstora företag?</p><p>Syfte: Vårt syfte är uppdelat på ett huvudsyfte och fyra delsyften. Huvudsyftet med studien är att utveckla en djupare förståelse för hur revisorer skaffar sig tillräckliga revisionsbevis för att kontrollera företagets uppskattningar i bokföringen. I det första delsyftet vill vi redogöra för vilka uppskattningar som är de vanligaste problemområdena inom redovisningen och vilka metoder revisorer använder sig av för att kontrollera företagsledningens uppskattningar. Vi kommer att diskutera hur revisorerna skapar sig en förståelse för företagets interna process och internkontroll. Vi ska även analysera risken med dessa uppskattningar och hur revisorer bedömer denna risk. Det sista delsyftet, syftar till att värdera hur revisorer ser på objektivitet och hur de arbetar med objektivitet i revisionen.</p><p>Metod: Vi har anammat en deduktiv strategi då vi, utifrån revisionsstandarden, har formulerat ett problem som vi sedan empiriskt undersöker i olika revisionsbyråer. Denna studie är av kvalitativ karaktär, då syftet är att tränga in på djupet och på så vis nå en ökad förståelse för hur revisorer kontrollerar uppskattningar i bokföringen. Vi sluter oss till det hermeneutiska perspektivet då vi ser tolkning som något centralt i vår uppsats. Det viktigaste för vår studie är att rätt personer väljs ut och både valet av revisionsbyråer och revisorer är därför ett icke-sannolikhetsurval.</p><p>Teori: Den teoretiska referensramen består av litteratur och vetenskapliga artiklar inom; uppskattningar i redovisning och revision, revisionsprocessen, internkontroll, risk, revisionsbevis samt objektivitet.</p><p>Analys: I analysen presenteras de resultat vi erhållit från vår empiriska studie. Resultaten jämförs därefter med den teoretiska referensramen, i syfte att få en ökad förståelse för hur revision av uppskattningar ser ut i verkligheten. Vi drar sedan jämförelsen ett steg längre i en analys och diskussion, för att kunna verifiera eller falsifiera dessa teorier</p><p>Slutsatser: Studien visar på att revisorerna upplever den nya revisionsstandarden, RS 540, som fullständig, begriplig och konkret. Vår slutsats är att internkontroll, risk och revisionsbevis har ett nära samband. Om det finns brister i någon av delarna kommer det lättare att uppstå fel i uppskattningarna. Samtliga revisorer menar att objektivitet är något de tänker på mycket, men att det kan ha funnits tillfällen då det funnits tveksamheter i om deras bedömningar har varit tillräckligt objektiva. Revisorerna är även eniga om att en ökad erfarenhet gör det enklare att identifiera problemområden i revisionen. De teorier som behandlar uppskattningar i redovisningen tenderar att fokusera på stora företag. Vår slutsats är att RS 540 är minst lika viktig i små företag. Vi anser därför att det är av stor vikt att revisorerna är medvetna om detta, för att minimera risken för fel i uppskattningarna.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:umu-1258 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Eriksson, Victoria, Holma, Tina |
| Publisher | Umeå University, Umeå School of Business, Umeå University, Umeå School of Business |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0023 seconds