Bakgrund: Idag lever 47,5 miljoner människor med demenssjukdom och den siffran beräknas bli fördubblad var 20e år. Sjukdomen medför stora förändringar i den drabbades och den anhörigas liv och kallas ofta för “De anhörigas sjukdom”. De anhöriga har en viktig roll i den demenssjukes liv, eftersom han eller hon ofta har levt en större del av livet tillsammans med personen med demenssjukdom. Det är därför den anhöriga som känner den drabbade bäst, trots att sjukdomen leder till personlighetsförändringar. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva som anhörig till en person med demenssjukdom (PMD), samt att beskriva hur urvalsgrupperna i de ingående artiklarna ser ut. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som framkom efter sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Materialet bearbetades och delades in i ämnesrubriker. Huvudresultat: Resultatet visade att anhöriga till PMD ofta upplevde känslor av frustation, oro samt skuldkänslor på grund av bristande information och kommunikation. De anhöriga beskrev också hur de upplevde anpassningen till de förändringar som skett i deras och PMDs liv och på vilka sätt de hanterade förändringarna. Slutsats: De upplevda känslor som framkom i resultatet kom ofta av förlorad kontroll och förändringar som var svåra för de anhöriga att anpassa sig till. Brist på förtroende, dålig kommunikation och otillräcklig information var orsaker till den bristande tilliten. Genom att främja en god relation mellan sjuksköterska och de anhöriga, kan de anhöriga uppleva tillit och trygghet. Det i sin tur kan bidra till att vårdsituationen blir så bra som möjligt för alla inblandade parter. / Background: 47.5 million people live with dementia today, and this number is expected to double every 20 year. This disease causes big changes for the person who suffers and the relative’s life and is often called "The relatives' disease". The relatives have an important role in the dementia sufferer's life, because he or she often has lived a large part of their life with the person with dementia, it is the relatives who know them the best, even though the disease leads to personality changes. Aim: To describe the experiences of living as a relative to a person with dementia (PWD) and to describe the study group in the included articles. Method: A literature study based on twelve qualitative scientific studies that was found through searches in the two databases PubMed and CINAHL. The material was processed and divided into content areas. Main results: The result showed that relatives of PWD often experienced feelings of frustration, anxiety and guilt due to lack of information and communication. They also described how they experienced the adaptation to the changes in their and the PWD lives and the ways in which they managed those changes. Conclusion: The perceived feelings that emerged in the results often came of loss of control and the changes that were difficult for the families to adapt to. Lack of confidence, poor communication and inadequate information were reasons for the lack of trust. By developing a good relationship between the nurse and the families, the families can experience trust and security. That in turn could help the care situations to be as good as possible for all involved parties.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-20814 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Classon, Olivia, Skogsberg, Hanna |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds