Stockholms stad är examensarbetets uppdragsgivare i ett samarbete mellan Exploateringskontoret, Kemikaliecentrum och Trafikkontoret. Studien syftar i huvudsak till att undersöka lekplatsmaterial ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Åtskilliga studier visar att lekplatsmaterial kan innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen. Barn är dessutom särskilt känsliga för exponering av kemikalier genom sitt beteende och fysiska förutsättningar. Stockholms stads miljöprogram och kemikalieplan prioriterar barns exponering för kemikalier och har utarbetat särskilda kriterier med barnfokus. För att systematiskt arbeta med kemikalieplanens mål används miljöbedömningssystemet Byggvarubedömningen. Ett huvudsyfte med studien var att granska Stockholms stads leverantörers sortiment av lekplatsmaterial i miljöbedömningssystemet och utvärdera hur väl systemet harmoniserar med stadens kemikaliekriterier för barnspecifika miljöer. En kemikaliesmart produktlista skapades också som ett resultat av analysen i Byggvarubedömningen. Leverantörernas miljö- och kemikaliearbete granskades likaså i en enkätstudie. Stadens aktörer tar hänsyn till ekonomi, säkerhet, platsanpassningar, tillgänglighet, miljökrav, drift, unik utformning och funktionskrav utöver miljö- och hälsoaspekter vid anläggning av lekplatser. Examensarbetet utreder också dessa olika aspekter och hur stadens aktörer kan resonera vid val av markbeläggning på lekplats i litteraturstudie baserad på intervjuer med byggprojektledare och landskapsarkitekter. Resultatet visar att Byggvarubedömningen till stor del uppfyller stadens kemikaliekrav utöver att produkter med SBR – gummi och ett fåtal hormonstörande ämnen inte filtreras. Produktlistan är ett positivt hjälpmedel ur det avseendet då det krävs kunskap om kemikalier och kriterier för att sortera ut de produkter som inte uppfyller kraven. Listan behöver dock uppdateras då fler bedömda produkter tillkommer kontinuerligt, vilket är en tids- och kunskapskrävande uppgift. Merparten av de deltagande leverantörerna i enkätstudien arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor. Kemikaliekompetens och arbete med livscykelanalys var generellt låg hos leverantörer. Det är svårt att dra slutsatser om hur leverantörerna granskar sin egen leverantörskedja vad gäller produkternas kemikalieinnehåll. Litteraturgranskning och analysen i Byggvarubedömningen uppmärksammade också att EPDM - gummi som används i stället för återvunna däck kan innehålla oönskade ämnen. Gummimaterialen är komplexa och innehållsdeklareras också felaktigt och sparsamt i vissa fall. Dessvärre omfattas inte heller offentlig lekplatsutrustning av Leksaksdirektivets strängare kemikalie- och dokumentationskrav eller CE-märkning. Vid val av markbeläggning på lekplats är intressekonflikter främst relaterade till kombinationen säkerhet, tillgänglighet och miljö- och hälsoaspekter. Det finns inga formella hinder för användning av gummi som markbeläggning i staden (exkl. återvunnet gummi eller gummi som bedöms som ”Undviks” i Byggvarubedömningen). Studiens resultat visar dock att det kan finnas anledning att vara försiktig med användningen av gummi. Fallskyddsgummi kan vara befogat på ytor där kombinationen säkerhet och tillgänglighet bör uppfyllas. I övrigt tyder lekvärden, graden av fysisk aktivitet och tillgänglighetsaspekten på att gummit kan bytas ut till material som är bättre ur miljö- och hälsosynpunkt. Att undersöka alternativa material som uppfyller säkerhet, tillgänglighet och miljöaspekter är också angeläget.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-133530 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Pierre, Johanna |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds