Detta arbete tar sin utgångspunkt i det faktum att hemsidan SO-rummet.se, en digital utbildningsresurs med inriktning mot SO-ämnena, är mycket välbesökt och rekommenderad av en rad olika aktörer, från Skolverket till enskilda lärare. Trots detta är hemsidan sparsamt beforskad. Vad är det egentligen som möter alla skolungdomar som använder hemsidan? I detta arbete granskas SO-rummets kvinnohistoriska skildringar. Syftet är centrerat kring att öka kunskaperna om hur kvinnor och kvinnohistoria skildras i utbildningsmaterial samt hur kvinnohistoria generellt skildras. Klas-Göran Karlssons historiebruksterminologi fungerar som teoretiskt analysverktyg. Materialet består av 78 kvinnohistoriska artiklar från SO-rummet, vilka analyseras kvalitativt. Resultatet visar att kvinnor skildras på två diametralt olika sätt i SO-rummets artikelmaterial. Genom den kvinnohistoriska ambition som presenteras på SO-rummet uppkommer en viss typ av kvinnoskildringar. Utgångspunkten är då ett moraliskt historiebruk. I skildringarna återfinns också ett vetenskapligt historiebruk, men även genusteoretiska resonemang om kvinnors villkor i olika tider, vilket här bedömts som ett ideologiskt historiebruk. Kvinnor skildras sakligt och med fokus på deras bedrifter. I analysens andra del undersöks istället kvinnoskildringar som skiljer sig från de som tidigare uppmärksammats. Dessa skildringar bedöms som uttryck för ett så kallat ideologiskt patriarkalt historiebruk. Kvinnor skildras med ett manligt fokus och när de väl uppmärksammas som individer, skildras de som inkompetenta och med fokus på deras privatliv och utseenden. Stereotypa uttalanden om kvinnor problematiseras ej. Dessa två olika typer av kvinnoskildringar är dock inte särdeles åtskilda i materialet, utan där möts de, om än i olika hög grad i olika artiklar. Därav torde det vara svårt för elever att hantera de patriarkalt ideologiska kvinnoskildringarna, eftersom de samexisterar med innehåll med ett annat budskap. Konsekvenserna av ett ideologiskt patriarkalt historiebruk bedöms drabba både elevernas förmåga att resonera historiskt samt deras eget existentiella historiebruk. Ett annat resultat rör just arbetet med ett ideologiskt patriarkalt historiebruk, en specificering av ideologiskt historiebruk som är okänd sedan tidigare för uppsatsförfattaren, men som här fungerat väl som analysverktyg. Detta tyder på att begreppet kan vara användbart även för andra.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-49835 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Sandberg, Malin |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds