ABSTRACT Aims: While the relationship between unemployment and well-being is widely acknowledged, there has been little exploration of its consequences for older workers. It is also less clear whether this relationship differs between welfare states characterized by varying levels of social protection for the unemployed. Thus, the aim is to examine the relationship between unemployment and well- being, considering factors such as age and gender across diverse contexts. Methods: Data is utilized from the European Social Survey (ESS), round 9 conducted in 2018, encompassing 25 countries classified into five welfare state regimes (Scandinavian, Anglo-Saxon, Bismarckian, Southern and Eastern), with 44 577 respondents, aged 16-90. Well-being is measured using the variable "Happy" on a 10-point scale. The analysis includes individual-level factors (employment status, age, gender) and macro-level factors (welfare state regimes). Employment status was main activity in the last 7 days. Linear regression models are employed, with a focus on both the entire population and the unemployed within each welfare regime. The analysis initially compares well-being between the employed and unemployed, followed by a focused analysis on older (55 years or older) unemployed. Results: Unemployed individuals in all countries reported lower well-being than those employed. Scandinavian, Anglo-Saxon and Bismarckian regimes exhibit a significant negative impact of unemployment on well-being, while Southern and Eastern European states demonstrate more modest impacts. Older unemployed individuals generally indicate higher well-being across all regimes compared to young and middle-age unemployed, although the results lack statistical significance. Gender-based disparities in well-being within the Scandinavian, Anglo-Saxon, and Bismarckian regimes also lack statistical significance, implying an equivalent negative impact of unemployment on both men and women. In contrast, Eastern and Southern regimes exhibit a significant distinction, with higher well-being among unemployed women compared to men. Conclusion: The negative relationship between unemployment and well-being is consistent across Europe but varies by welfare state regime. Simultaneously, older unemployed individuals report higher well- being, suggesting that younger and middle-aged unemployed individuals may face more significant challenges in navigating the association between unemployment and well-being. This difference may be attributed to the presence of social protection mechanisms within welfare regimes, exerting a positive influence on the well-being of the older demographic, and variations in work culture, such as an earlier retirement age in some countries and lower work norms in others. The non-existent gender differences in the association between unemployment and well- being in the Scandinavian, Bismarckian, and Anglo-Saxon regimes suggest a shared work norm where women should experience similar psychosocial and economic pressures as men when unemployed. Yet, in Eastern and Southern regimes, women exhibit significantly higher well-being than men, which indicate that traditional standard of the man as the main breadwinner is still pervasive in Eastern and Southern regimes. These findings emphasize the influence of contextual factors on the relationship between unemployment and well-being. / SAMMANFATTNING Syfte: Även om sambandet mellan arbetslöshet och välbefinnande är allmänt erkänt, har det gjorts lite forskning kring dess konsekvenser för äldre arbetstagare. Det är också mindre tydligt om detta förhållande varierar mellan välfärdsstater som kännetecknas av olika nivåer av socialt skydd för arbetslösa. Således är syftet att undersöka förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande, med hänsyn till faktorer som ålder och kön i olika sammanhang. Metod: Data används från European Social Survey (ESS), omgång 9 genomförd 2018, omfattande 25 länder indelade i fem välfärdstatsregimer (Skandinavisk, Anglo-Saxisk, Bismarckiansk, Södra och Östra Europa), med 44 577 respondenter i åldrarna 16–90. Välbefinnande mäts med variabeln "Lycka" på en 10-gradig skala. Analysen inkluderar individuella faktorer (sysselsättningsstatus, ålder, kön) och makrofaktorer (välfärdsstatsregimer). Sysselsättningsstatus var huvudaktivitet de senaste 7 dagarna. Linjära regressionsmodeller används, med fokus på både hela populationen och de arbetslösa inom varje välfärdsregim. Inledningsvis jämförs välbefinnandet mellan de sysselsatta och arbetslösa, följt av en detaljerad analys av äldre (55 år och äldre) arbetslösa. Resultat: Arbetslösa i alla länder rapporterade lägre välbefinnande jämfört med de sysselsatta. Skandinaviska, Anglo-Saxiska och Bismarckianska regimerna uppvisar en signifikant negativ påverkan av arbetslöshet på välbefinnandet, medan länderna i Södra och Östra Europa visar mer måttliga effekter. Äldre arbetslösa indikerar generellt sett högre välbefinnande i alla regimer jämfört med unga och medelålders arbetslösa, även om resultaten saknar statistisk signifikans. Könsskillnader i välbefinnande inom Skandinaviska, Anglo-Saxiska och Bismarckianska regimerna saknar också statistisk signifikans, vilket antyder en likvärdig negativ påverkan av arbetslöshet på både män och kvinnor. Å andra sidan uppvisar Södra och Östra regimerna en signifikant skillnad, med högre välbefinnande bland arbetslösa kvinnor jämfört med män. Slutsats: Det negativa förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande är konsekvent över hela Europa men varierar mellan välfärdsregimer. Samtidigt rapporterar äldre arbetslösa personer högre välbefinnande, vilket antyder att yngre och medelålders arbetslösa personer kan stå inför större utmaningar när det gäller att hantera konsekvenserna av arbetslöshet. Denna skillnad kan bero på närvaron av socialt skyddsnät inom välfärdsregimerna, vilket har en positiv inverkan på välbefinnandet hos de äldre, samt variationer i arbetskultur, såsom en tidigare pensionsålder i vissa länder och lägre arbetsnorm i andra. De icke existerande könsskillnaderna i förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande i Skandinaviska, Bismarckianska och Anglo-Saxiska regimerna antyder en gemensam arbetsnorm där kvinnor bör uppleva liknande psykosociala och ekonomiska påfrestningar som män när de är arbetslösa. I motsats till detta uppvisar kvinnor i Östliga och Sydliga regimerna signifikant högre välbefinnande än män, vilket indikerar att den traditionella normen där mannen är huvudförsörjaren fortfarande är utbredd i Östa och Södra regimerna. Dessa resultat betonar betydelsen av kontextuella faktorer för förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-220202 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Rezvani, Arezo |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds