Rosenlunds sandbankar är ett naturskyddsområde mellan Jönköping och Huskvarna som rasar med ungefär 30 cm per år. Platsen tillåts att årligen krympa men inte att användas. Det görs inga större ansatser för att dokumentera den för framtida generationer eller synliggöra den för nu levande generationer. I detta examensarbete undersöks ett naturligt fenomen som kommer att påverka civilisationer i tusentals år. Examensarbetet syftar i första hand till att återintroducera en bortglömd plats och beskriva hur den förändras i tid och rum. Med hjälp av studier om erosion, landhöjning, istid och med hjälp av fältstudier tolkas platsens förgänglighet i fotografier och i en serie ritningar. Därefter föreslås ett promenadstråk där det direkt går att beskåda de geologiska processer som omformar platsen. Stråket knyts ihop över tre terränger – sandbank, strandkant och sjö. Den enkla konstruktionen består av balkar och trädäck som placeras på träpålar och gabioner. Konstruktionens livstid är i ett idealfall detsamma som platsens – pelare kommer att ruttna, delar av platsen kommer att växa igen och i ett längre tidsperspektiv kommer branten att flackas ut. Under hela konstruktionens livstid kommer den att kunna användas för att tolka de processer som pågår på platsen och spegla platsens unika förgänglighet. / Rosenlunds sandbankar is a nature reserve between Jönköping and Huskvarna eroding about 30 cm per year. It is allowed to annually shrink but not to be used. There are no major attempts to document it for future generations or to make it visible for the present. This thesis examines a natural phenomenon that will affect civilizations for thousands of years. The work is primarily aimed at reintroducing a forgotten site and describe how it changes in time and space. Using studies of erosion, land uplift, ice age and with the help of field studies the site's transformation is interpreted in photographs and a series of drawings. I propose a promenade where the geological processes that transform the site can be observed and followed. The footpath connects three terrains - sand bluff, shore and lake. The structure consists of beams and decking placed on wooden piles and gabions. In an ideal case it will exist as long as the site itself. Pillars will rot, parts of the site will be overgrown, and in the longer term, the slope will flatten out. During its life span, the structure can be used to interpret the processes and reflect the site's unique transience.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-146183 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Slotte, Mikael |
| Publisher | KTH, Arkitektur |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds