Syftet med den här litteraturstudien är att sammanställa och analysera vetenskapliga artiklar om högläsning i förskolan. Frågeställningen som den här studien har utgått ifrån är hur förskollärare kan arbeta med barns språkliga utveckling genom högläsning i förskolan. I förskolans läroplan står det att barns språk, lärande och identitetsutveckling hör ihop och barn ska i förskolan få möjligheter till att utveckla sitt språk genom att få lyssna till högläsning och föra samtal kring texter. Förskolan ska ge barn förutsättningarna för att utveckla ett ordförråd samt ett nyanserat talspråk. Barn lär sig omedvetet om språk och hur det är uppbyggt vid högläsning. Språk och kommunikation är en central del i flera teoretiska perspektiv. Ett exempel är det sociokulturella perspektivet som används i det här arbetet. Det sociokulturella perspektivet är en teori som är förknippad med Vygotskij som menade att barn inte får tillgång till kulturellt betingad kunskap om det inte finns en handledare som bereder vägen för barnen. Ett begrepp som nämns i det sociokulturella perspektivet är scaffolding som går att beskriva genom att använda en byggnadsställning vid husbyggen. Först byggs ställningen succesivt upp, för att senare bort när barnen lär sig behärska de nya kunskaperna. Den valda metoden i det här arbetet är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att systematiskt söka fram, kritiskt granska och därefter sammanställa litteratur inom det valda ämnet. Resultatet av den här systematiska litteraturstudien påvisar att när förskollärare arbetar med frågor, diskussioner och samtal i samband med högläsning går barns språkliga utveckling framåt. Högläsning är ett tillfälle för förskollärare förskollärare att starta samtal med barn. Samtalen kan vara både långa och korta. När det kommer till samtal är det samtalets längd och dess komplexitet som påverkar barnens förmåga att både tillägna sig samt att använda de nya språkliga kunskaperna. Alla tillfällen att föra samtal med barnen behöver tas tillvara på vilket innebär att samtalen behöver ske före, under och efter högläsningen. Frågorna som förskolläraren ställer i samband med högläsning behöver vara varierande och inte enbart bestå av ja eller nej frågor. Frågorna behöver även vara anpassade utifrån barnens ålder. För att komma ihåg att ställa varierande frågor går akronymen CROWD att använda som ett hjälpmedel. Vid diskussioner kan förskolläraren använda sig av bilder som ett hjälpmedel. Det här då bilderna öppnar upp för samtal och även hjälper barn att lära sig dra egna slutsatser. Dock behöver diskussionen inte enbart handla om vad som syns på bilden utan diskussionen behöver gå utanför bilden eftersom det då som barn kan göra kopplingar till egna erfarenheter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-43757 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Nabhani, Sara |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds