Bakgrund: Många svenska patienter genomgår årligen thoraxkirurgi. Initial postoperativ rehabilitering riktas främst till att förbättra patienternas grad av dyspné samt rörlighet i thorax, och patienterna rekommenderas att vidmakthålla rehabiliteringsprogrammen även efter hospitaliseringstillfället. I hälsopsykologiska teorier beskrivs att biopsykosociala faktorer simultant inverkar på vidmakthållande av rehabilitering, något som inte tidigare har studerats på patienter som genomgått thoraxkirurgi. Syfte: Denna deskriptiva tvärsnittsstudie undersökte samband mellan vidmakthållande av rörlighets- samt andningsträning och psykologiskt stöd samt emotionellt tillstånd hos patienter 3 månader efter thoraxkirurgi. Metod: Kvantitativa data insamlades av en forskargrupp genom ett frågeformulär som undersökte vidmakthållande av rehabiliterande insatser samt mätinstrumenten Modified Medical Research Council dyspnea scale (mMRC) och Quality of Recovery -15 Sweden (QoR-15swe). Insamlade data analyserades av författaren med Spearman’s korrelationskoefficient i SPSS. Resultat: Resultaten visade inga signifikanta samband mellan vidmakthållande av rehabiliteringsprogrammen och grad av dyspné, psykologiskt stöd eller emotionellt tillstånd. Resultaten hade genomgående liten spridning kring medianen. Slutsatser: Studien påvisade inte att centrala biopsykosociala faktorer korrelerade med vidmakthållande av rehabilitering efter thoraxkirurgi. Majoriteten av patienterna uppgav ett gott postoperativt mående. Dock kunde förväxlingsfaktorer ha påverkat resultaten vilket tyder på att det krävs fler studier med större kontroll över förväxlingsfaktorer för att säkerställa att det inte finns någon korrelation. / Background: Many Swedes go through thoracic surgery every year. Initial postoperative rehabilitation is primarily focused on improving the patient’s dyspnea and thoracic range of motion, and the patients are recommended to maintain the rehabilitation programs after hospital discharge. Health psychology theories describe that biopsychosocial factors simultaneously influence the maintenance of rehabilitation, something that has not previously been studied in patients who have undergone thoracic surgery. Aim: This descriptive cross-sectional study investigated the relationship between maintenance of movement and breathing rehabilitation with psychological support and emotional state in patients 3 months after thoracic surgery. Methods: Quantitative data were collected by a research group through a questionnaire that explored the maintenance of rehabilitation as well as with the Modified Medical Research Council dyspnea scale (mMRC) and the Quality of Recovery -15 Sweden (QoR-15swe) and were analyzed by the author with Spearman's correlation coefficient in SPSS. Result: The results showed no significant relationships between maintenance of rehabilitation programs and extent of dyspnea, psychological support, or emotional state. The results had a consistently small spread around the median. Conclusions: The study did not show that relevant biopsychosocial factors correlated with maintenance of rehabilitation after thoracic surgery. Most of the patients reported a good postoperative well-being. However, confounding factors could have affected the results, which suggests that more studies with greater control over confounding factors are required to ensure that there is no correlation.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-64713 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Brindeberg, Ulrica |
| Publisher | Mälardalens universitet, Hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds