Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka vilken betydelse humor tillskrivs av professionella i behandlingsarbete med ungdomar, vilken betydelse humor beskrivs ha i att skapa meningsfulla relationer med ungdomarna samt vilken betydelse humor upplevs ha för de professionellas egna samarbete. Studiens empiri är baserad på två fokusgruppsintervjuer om fyra deltagare vardera samt två enskilda semi-strukturerade intervjuer. Sammantaget har 10 informanter från fyra verksamheter deltagit i studien. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är socialkonstruktivism. Studiens empiri har primärt förståtts genom Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och begreppen “Roll” samt “Ram”, Michel Foucaults diskursperspektiv och begreppet “Biomakt”. Som komplement har även begreppet “Att göra kön” Från Candace West och Don Zimmerman använts. Det empiriska materialet har bearbetats med en tematisk analys där fyra huvudsakliga teman identifierats: “Professionalitet och humor”, “Kommunikation och humor”, “Relation och humor” samt “Kultur, klimat och humor”. Dessa teman utgör grunden för studiens analys- och resultatdel, och blir på så vis också det som tolkas för att besvara studiens frågeställningar. Den tolkning vi gjort av studiens material visar att humor beskrivs som en ständigt närvarande faktor i arbetet med ungdomarna, samt även inom personalgruppen där den uppges fungera som en coping-strategi. Humor återges av de professionella som en funktion som kan fungera avväpnande i spända situationer, exempelvis kan den ge en mänsklig aspekt i det första mötet med institutionen. Det som främst belystes i materialet var att humorns främsta egenskap var att verka relationsskapande. Vidare redogjordes för att humor var något som främst “bara finns” i sammanhanget, men att ett korrekt användande av humor är en stor del av den professionella rollen. Återkommande i studien betonades att ett korrekt användande var svårt att formulera, då användandet i sig är väldigt kontextbundet och att en stor del “fingertoppskänsla” är av yttersta vikt. / The purpose of this qualitative study has been to investigate the how the importance of humour is described by professional social workers in residential care. Additionally, the significance humour is given in creating meaningful relationships with adolescents as well as its importance for the professionals own cooperation has been investigated. The empirical material from this study is based on two focus group-interviews consisting of four participants each and two semi-structured interviews with one professional each. A total of ten informants from four different institutions were interviewed for this study. The theoretical perspective of the study is social constructivism.The studies empirical material have foremost been understood through Erving Goffman’s dramaturgical perspective including his theoretical concepts of “Role” and “Frame”, and Michel Foucault’s discourse perspective and the concept “Biopower”. The concept “Doing gender” from Candace West and Don Zimmerman was also used as a complementary perspective in the analysis. The empirical material of the study has been processed with a thematic analysis in which four main themes were developed. “Professionalism and humour”, “Communication”, “Relation and humour” and “Culture, climate and humour”. These themes made the foundation of the analysis- and results chapter of the study, and was therefore also what was interpreted to answer the question formulation of the study. The interpretation made out of the empirical material of the study show that humour is a constantly present factor in the work with the adolescents as well as with the professionals themselves where humour worked as a coping-strategy. Humour has a disarming feature in tense situations, and can for example give a human touch in the first meeting with the institution. What was mostly highlighted in the material was that the primary characteristic of humour was its function to aid people in forming relationships. Furthermore humour was described merely as something that’s “just there” in the context, but that a proper usage of humour played a major role in what it meant to be a professional. Recurrent in the study was how the professionals emphasized that a proper usage of humour was difficult to formulate since the usage in itself was described as very contextual and that a great deal of sensitivity is of utmost importance.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-159204 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Lundahl, Markus, Thellman, Richard |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0088 seconds