Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer beskriver hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare vill vi undersöka vilka förklaringsperspektiv skolkuratorerna använder sig av och om det påverkar deras agerande gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Studiens syfte är också att undersöka hur skolkuratorer beskriver sin kunskap i ämnet och om detta påverkar hur de agerar i hedersrelaterade situationer. Studiens syfte har besvarats genom följande tre frågeställningar: Hur beskriver skolkuratorer hedersrelaterat våld och förtryck? Utifrån vilka förklaringsperspektiv beskriver skolkuratorer hedersrelaterat våld och förtryck? Hur beskriver skolkuratorer sin kunskap gällande hedersrelaterat våld och förtryck? Studien har en kvalitativ metod, som baseras på semistrukturerade intervjuer genomförda med nio skolkuratorer i tre kommuner i Sverige. De teoretiska utgångspunkter som används för att förklara studiens empiri är Michel Foucaults maktteori och Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Studien baseras på en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fyra teman: begränsningar och kontroll, förklaringsperspektiv, skolkuratorernas kunskap och skolkuratorernas agerande. Forskning visar att skolkuratorer är en av de professioner som elever som lever inom en hedersrelaterad kontext väljer att berätta sin historia för. Skolkuratorn har därmed en viktig roll i att uppmärksamma dessa elever (se exempelvis Kerpner & Röstlund 2017). Hedersrelaterat våld och förtryck är ett omdebatterat ämne både inom politiken och hos samhällsforskare och de menar att det är komplext och det råder delade meningar om det är kulturella eller kulturkritiska perspektiv som förklarar fenomenet (Carbin 2014). Studiens resultat visar att de intervjuade skolkuratorerna definierar och beskriver hedersrelaterat våld och förtryck ur olika perspektiv. De förklarar hedersrelaterat våld och förtryck utifrån både kulturella och kulturkritiska perspektiv och ser att det kan påverka deras agerande i olika situationer. Studiens intervjuade skolkuratorer är eniga om att det individuella perspektivet är det viktigaste och det perspektivet som främst används vid hedersrelaterade situationer. Studiens resultat visar också att de flesta intervjuade skolkuratorerna beskriver att de besitter en grundläggande kunskap gällande ämnet men att den inte är tillräcklig, vilket de menar också kan påverka hur de agerar i hedersrelaterade situationer. Forskning visar att det finns ett behov av mer kunskap gällande ämnet hedersrelaterat våld och förtryck i samhället bland professioner som kommer i kontakt med detta (se exempelvis Alizadeh, Törnkvist & Hylander 2011). Socialstyrelsen (2014) har uppmärksammat dessa kunskapsluckor och Regeringen (Engström 2018) har ambitioner att satsa på en grundläggande utbildning för de yrkeskategorier som kommer i kontakt med ämnet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-150552 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Eriksson, Ingela, Andrén, Sandra |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds