The Swedish model was constructed on the idea of corporatism. In the welfare state that the social democratic government where building, the sport movement played a considerable part. Through sport the citizens, in their leisure, where fostered for their role as good, productive members of the community. This was achieved by teaching them democracy, giving them the right spirit of solidarity and keeping them mentally and physically healthy. Attributes that were determined to social benefit the community. For doing so the government gave financial contribution to the sport movement. By investigating the municipality’s official records and those of the big local athletic club, more specifics about this relationship appeared. This could be connected to thesis about social capital. It becomes clear how high the running authorities treasured the local sport movement, and in which way this was manifested by the especial contribution, above the general contribution. In doing so missing facts in research were filled out. / I det välfärdssamhälle som den socialdemokratiska regeringen byggde, spelade idrottsrörelsen en betydande roll. Genom idrotts- och föreningslivet skulle medborgarna på sin fritid, fostras i rollen som goda, produktiva medlemmar av samhället. Det skulle uppnås genom att lära dem demokrati, ge dem rätt känsla av solidaritet och hålla de mentalt och fysiskt friska. Attribut som ansågs vara samhällsnyttiga. Genom att göra det gav de styrande ekonomiska bidrag till idrottsrörelsen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur förhållandet mellan Östersunds kommun och idrottsföreningen IFK Östersund såg ut under åren 1965–1978. Syftet ska uppfyllas genom att svara på hur, och med vilka argument, som Östersunds kommun stöttade IFK Östersund ekonomiskt. Källmaterialet hämtades ur Östersunds kommuns arkiv samt föreningsarkivet i Jämtlands län. Med en kvalitativ metod undersöktes materialet, där ord och formuleringar som kunde knytas till IFK Östersunds ekonomi tolkades. Genom att undersöka den kommunala fritidsnämndens styrelseprotokoll och protokollen från den stora lokala idrottsföreningen, framträdde fler detaljer rörande de båda aktörernas förhållande. Resultatet av undersökningen visar att kommunens ekonomiska stöd var vitalt för att idrottsföreningen överhuvudtaget kunde fortsätta med sin verksamhet. Den samhällsnytta som idrottsföreningen bidrog med ansåg kommunen motivera det ekonomiska stödet. Idrottsföreningars samhällsnytta kopplas till teorier om socialt kapital. Det blir uppenbart hur högt kommunen värderade den lokala idrottsrörelsen och varför det ekonomiska stödet delades ut samt hur det stödet såg ut. Speciellt i form av de extra ekonomiska bidragen utöver de generella bidragen. Föreningslivet som idrottsrörelsen består av, i den här uppsatsen exemplifierad i IFK Östersund, är en stark bidragande orsak till ett demokratiskt fungerande samhälle där tillit mellan medborgarna råder enligt Robert D. Putnams teori om socialt kapital. Det är i ljuset av denna teorin som Östersunds kommuns agerande ska förstås i.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-71023 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Per, Staffansson |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds