Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen. Det finns dock människor där det inte är självklart vilken kommun som har det yttersta ansvaret. Syftet med studien var att undersöka hur socialtjänstlagen, som reglerar kommunens yttersta ansvar tillämpas, vilka faktorer som vägs in i besluten samt om det finns motsättningar mellan rollen som rättstillämpare och rollen som socialarbetare hos de socialsekreterare som utreder kommuntillhörighet. För att besvara studiens syfte användes kvalitativa forskningsintervjuer med tre socialsekreterare i mottagningsgrupper i olika kommuner i Stockholms län. Studien utgick från ett rättssociologiskt perspektiv. Resultatet av studien visade att utredandet av tillhörighet när det gäller personer vars kommuntillhörighet inte är självklar går ut på att fråga var personen har tillbringat de senaste dagarna och nätterna och att socialsekreterarna inte använder sig av traditionella juridiska källor vid rättstillämpningen. Studien visade att faktorer som vägs in i beslutsfattandet, förutom rättsregeln och sakomständigheterna, är kommunens ekonomi, hur pass påstridig klienten är och om det finns barn inblandade. Resultaten visade även att socialsekreterarna i vissa fall känner sig otillräckliga i rollen som socialarbetare.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-1293 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Hanning, Linnea |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds