Denna studie behandlar den offentliga debatt som uppstått i kölvattnet av januaripartiernas förslag om språktest för medborgarskap som presenterades i januari 2019. Genom ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt undersöks de språkideologier och de synsätt på medborgarskap som kommer till uttryck i debattinläggen. Utifrån ambitionen att placera in diskursproducenternas positioner har studien tillämpat Bourdieus fältteori och med denna riktat fokus mot två specifika fält: det politiska och det vetenskapliga fältet. Vidare har studien fokuserat på de motsättningar som föreligger i debatten, inom såväl som mellan fälten. Resultaten redovisar att det framkommer olika ståndpunkter som kan förklaras utifrån vilken position aktörerna talar och vilket fältkapital de besitter. Studien visar också att de språkideologiska villkoren förändrats under det senaste decenniet i synen på svenska språkkunskapers roll i naturalisationsprocessen. Detta har lett till att den språkvetenskapliga forskningen gett sig in i debatten och argumenterat mot språkkrav för medborgarskap. Resultaten indikerar att de två fälten bryter mot det kunskapsutbyte som karaktäriserat svenskt språkpolitiskt beslutsfattande där vetenskaplig forskning legat till grund för diskursiva slutsatser.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-189556 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Ekström, Daniel, Hermansson, Johnny |
| Publisher | Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds